Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gatuvåld i Stockholm City: Seriebrottslighet, polisinblandning och brottsutveckling. En genomgång av polisanmäldaärenden 2011–2012 och jämförelse med början av 00-talet.
Stockholms universitet.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I svenska storsstäders nöjestäta områden är våld på allmänna platser ofta ett stort problem. Gatuvåldet är därför en viktig fråga både i operativt och brottsförebyggande polisarbete, där nya platsbaserade arbetssätt införts under 00-talet. I föreliggande undersökning beskrivs gatuvåldet och dess utveckling i ett storstadsdistrikt, med syfte att bedöma vilka förutsättningar som finns för att öka uppklaringen av brotten genom så kallad serieuppklaring, samt att diskutera vilken framgångnya platsbaserade polismetoder kan ha för att förebygga brotten.Samtliga anmälningar om misshandel utomhus och personrån utomhus från augusti år 2011 i Stockholm City Polismästerdistrikt har gåtts igenom, utifrån ett antal variabler rörande bland annat hur polisen blandats in i brotten och hur ofta gärningspersoner och offer enligt tillgängliga källor tidigare deltagit i sådana brott. Jämförelser har även gjorts mellan anmälningar om misshandel utomhus i augusti 2001–2002 och augusti 2011–2012, med avseende på ett antal omständigheter såsom bland annat våldets grovhet. Genomgången av anmälningar visar att graden av upprepning hos de som begår gatuvåldsbrotten är relativt hög. 40 procent av de misstänkta har tidigare anmälts för liknande brott i samma län de senaste fyra åren. Oftast har brotten personerna tidigare misstänkts för också skett i samma distrikt (Stockholm City), oberoende av om de själva bor där eller inte. Utifrån denna seriekaraktär i brottsligheten finns en potential för exempelvis lokal brottssamordning eller kriminalunderrättelsetjänst att öka uppklaringen genom att koppla personer som gripits för gatuvåldsbrott till tidigare ouppklarade gatuvåldsbrott i samma distrikt eller område. Viktigt är då att beakta att brottens serie-karaktär är relativt ”lågintensiv”; oftast har det gått minst en månad mellan olika gatuvåldsbrott som samma gärningsperson misstänks för.De ouppklarade brotten måste också prioriteras utifrån våldets grovhet och målsägandens egna intressen och incitament att medverka i fortsatt utredning.Allmänt visar också genomgången att anmälningarna oftast rör spontana, alkoholrelaterade händelser med ett relativt lindrigt våld. I över hälften av fallen är det någon annan än målsäganden som först gjort polisen uppmärksam på händelsen – och i en inte obetydlig del är offret helt okänt eller vill uttryckligen inte medverka i fortsatt utredning.Både offer och gärningspersoner är oftast unga män som inte själva bor i distriktet där brotten skett. Den senare omständigheten kan sägas tala för att det platsbaserade, situationellt inriktade polisarbetet är en rationell brottsförebyggande strategi i ett storstadsdistrikt som Stockholm City. Gatuvåldsproblemen är så att säga knutna snarare till situationen som råder på vissa tider och platser i distriktet, än till de personer som bor där.Vidare visar jämförelser mellan augusti 2001–2002 och augusti 2011–2012 att antalet fall med allvarligare misshandel och tydliga eller allvarligareskador har minskat över tid. Samtidigt har antalet anmälningaravseende lindrigare våld ökat påtagligt. Främst gäller ökningarna ocksåanmälningar initierade av tredje part, eller polisen själv, och brott därde inblandade är unga män som inte själva bor i distriktet där brotten skett. Sammantaget talar förändringarna dels för att de nya platsbaserade polisinsatserna och en ökad tillgänglighet hos polisen har minskat mörkertalet för gatuvåldsbrotten, dels för att de nya insatserna tillsammans med förändringar på andra områden i samhället faktiskt kan ha minskat de allvarligaste fallen av gatuvåld. Den senare slutsatsen måste dock dras med stor försiktighet.

Abstract [en]

In Stockholm, as in many other Scandinavian cities, violence in public places is one of the major crime problems. These crimes are usually considered nightlife-related, resulting from situational factors in certain “hot spots” within the cities concerned. This study examines to what extent the perpetrators and victims of police-reported violence in public places in Stockholm are repeatedly involved in such crimes in the same area, and also their residential status in relation to these crimes. The study also examines the seriousness of the violence involved in these offences, and possible differences in this regard between the beginning of the 2000s and the beginning of the 2010s. The objective is that the results will provide a basis for discussing possibilities for new situational policing strategies, focusing on “hot spots”, to both prevent crimes of this kind and increase the clearance-rate.The results show a relatively high level of repeated involvement inviolence in public places, both among the perpetrators and among the victims. For example, 40 percent of the 148 individuals suspected of such crimes in the Stockholm City police district in August 2011 had been suspected in connection with similar crimes in Stockholm County during the five years prior to the offence. These prior offences had mainly been committed in the same area as the current crime, irrespective of whether or not the perpetrators were residents of the area inquestion (which they most often were not). On the basis of these results, the new situational, “hot spots”-focused policing strategies adopted in Stockholm and other cities may be considered rational, both from the perspective of preventing such crimes and from that of improving the chances of increasing the clearance rate. Further, the results show that although the number of reported violent crimes in public places had increased between August 2001/2002 and August 2011/2012, the small number of crimes that involved acts of serious violence had decreased by between 30 and 40 percent. It is plausible that this positive trend may to some extent be explained by the new situational policing strategies.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnéuniversitetet, Polisutbildningen , 2013. , 44 p.
Series
Linnaeus University studies in policing, 2013:003
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Research subject
Social Sciences, Poliskunskap
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-33877OAI: oai:DiVA.org:lnu-33877DiVA: diva2:712081
Available from: 2014-04-14 Created: 2014-04-14 Last updated: 2014-04-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2018 kB)288 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2018 kBChecksum SHA-512
61a2fd62a99bdba6d6dfbf2c30658efd7d037690ef7ce1714c1c4b14518496d844127197d19189cdad420b5a616a0b52384a9963a72d945175f2d5cc8f4fc627
Type fulltextMimetype application/pdf

Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 288 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3563 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf