Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.

Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).

Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,

helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.

Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.

När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 g/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 g/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 g/m3.

Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7%

(95% KI=0.4-3.1%) per 10 g/m3.

För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8%

(95% KI=0.2- 3.3%) per 10 g/m3.

Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 22 p.
Series
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, ISSN 1654-7314 ; 2012:3
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Health; Health, Luftföroreningar - besvär, hälsoeffekter; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-806OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-806DiVA: diva2:711117
Available from: 2014-04-09 Created: 2014-04-09 Last updated: 2014-08-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(411 kB)70 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 411 kBChecksum SHA-512
e4aa554d0d54947ccd8521b5668b08d946d57cbc62d3db11ee6cbb457bad5ea6850c08284a5cbf992aebc00c01373e30866d128e693656dfe294c22a18f6d1ea
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå universitet, UmU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 70 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 220 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf