Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Från traditionell omsorg till inflytande och delaktighet – en utmanande process. Utvärdering av 172 projekt med målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning som under perioden 1994–2011 fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.ORCID iD: 0000-0002-7519-6488
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På uppdrag av Arvsfonden har Högskolan i Halmstad genomfört en utvärdering av 172 projekt med målgruppen barn, unga eller vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Projekten har under perioden 1994–2011 fått bidrag till verksamhet för ett, två eller tre år. Enligt Arvsfondens kriterier främjas verksamhet av ideell karaktär och ges i första hand till föreningar som driver projekt som syftar till nyskapande och utvecklande verksamhet. Brukarna ska involveras i projektet och medel ska inte lämnas till verksamheter som faller under offentliga huvudmäns ansvar, om inte särskilda skäl finns.

Gemensamt för projekten har varit att man på olika sätt velat förändra och förbättra livssituationen för målgruppen. Majoriteten av projekten har varit treåriga, medan typ av och inriktning på aktiviteter och genomförande har skiljt sig åt mellan projekten. Projekten har drivits av nationella och lokala funktionshinderorganisationer, studieförbund och stiftelser, och har en stor innehållsmässig spännvidd. Information till och om personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckling av stöd- och utbildningsinsatser, fritidsaktiviteter och teknikstödsutveckling är exempel på projektens huvudsakliga inriktningar.

Projekten har analyserats via dokumentstudier av samtliga 172 projekt, enkätsvar från 73 av projekten, 7 fallstudier samt intervjuer med Riksföreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) samt handläggare på Arvsfonden. Syftet med utvärderingen har varit att tillvarata de erfarenheter och kunskaper projekten gjort och att öka kunskaperna om vilka spår projekten lämnar och betingelserna för deras fortlevnad, vilka möjligheter och hinder de stött på och att analysera projektens betydelse och effekter för målgruppen. De viktigaste slutsatserna av utvärderingen kan beskrivas så här:

• Arvsfondens projektmedel möjliggör utveckling av nya aktiviteter, nya verksamheter och framtagande av nytt informationsmaterial som delvis inte skulle ske utan denna finansiering.

• En mindre andel av projekten kan bedömas som nyskapande i den bemärkelse att de genomfört något som inte prövats någon annanstans förut.

• De flesta projekt har någon grad av brukarinflytande, men det är ovanligt att målgruppen har inflytande över hela projektprocessen. I huvudsak deltar målgruppen som mottagare av projektets insatser.

• Ett fåtal projekt, särskilt bland de yngre projekten, kan anses ha verkliga ambitioner till empowerment. Det som utmärker dessa projekt är att brukare tydligt har involverats i alla projektets alla faser.

• Majoriteten av projekt vänder sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning oavsett begåvningsnivå. De som har en särskild inriktning fokuserar framför allt på personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

• Några få projekt har ett tydligt genusperspektiv. Det är mycket sällsynt med projekt som riktar sig till personer med utländsk bakgrund.

• Sett över tid har fler projekt under senare år karaktären av att kompensera för brister i samhällets lagstadgade stödinsatser. Gränsdragningen mellan det offentligas ansvar för verksamheter och utvecklingsarbete och föreningars ansvar är otydlig. Cirka en femtedel av alla projekts verksamheter kan betraktas som något som tydligt faller under samhällets lagstiftade ansvar.

• I vilken utsträckning projektens verksamheter och aktiviteter lever vidare efter avslutat projekt är svårbedömt med tillgänglig information. Av de totalt 172 projekten kan fortlevnaden tillförlitligt3bedömas för mindre än hälften (73 stycken), dvs. de som besvarat enkäten och/eller ingår i de fördjupande fallbeskrivningarna. De flesta av dessa projekt har enligt projektägarna lämnat någon slags spår/effekter efter sig. Verksamheter och erfarenheter som gjorts i projekten lever vidare i någon form i nära hälften av fallen. Knappt var femte projekt var vid besvarandet inte avslutat och en lika stor andel lämnade icke tillförlitliga svar. Cirka vart sjätte projekt hade inte lämnat några spår.

• Det finns en oklar gränsdragning mellan utveckling och forskning, vilket medför att en del forskningsverksamhet finansieras av Arvsfonden.

• En kritisk punkt i projektprocessen är att den kunskap och lärdom som utvecklats i projekten har svårt att nå ut och spridas, eftersom det ofta saknas kanaler och resurser efter projekttidens slut.

• Erfarenheter och lärdomar som projekten gjort har identifierats, för att i högre utsträckning framöver finansiera projekt som uppfyller kriterierna om nyskapande och brukarmedverkan samt utveckling av verksamhet som inte faller under det offentligas ansvar. Gemensamt för de framgångsrika projekten är att de bygger på god kunskap om det område de sökt pengar inom, de har tydliga och realistiska målsättningar, använder adekvata metoder, har kunniga projektledare och är inriktade på områden som har relevans för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därutöver bidrar en seriös brukarinvolvering och en öppenhet för och reflekterande över misslyckanden, där man lär sig av erfarenheterna till framgångsrika projekt. När det gäller att nå ut med kunskap som utvunnits ur projekten är en framgångsfaktor att man är en etablerad organisation med upparbetade nätverk och kontaktvägar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Arvsfonden , 2014. , 187 p.
National Category
Social Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-24956OAI: oai:DiVA.org:hh-24956DiVA: diva2:709022
Available from: 2014-03-31 Created: 2014-03-31 Last updated: 2015-02-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1377 kB)174 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1377 kBChecksum SHA-512
9c5afcb350de4bbe74cc13d48327eb9bd65371cb40e7a41f85acb0021a1d8c99ac9b842829313c7aa7f363beb0ef7ae5fc1731d365d3266fc266dfa7db912862
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Szönyi, KristinaBergh, SusanneTideman, Magnus
By organisation
The Wigforss Group
Social SciencesSocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar