Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Triage som prioriteringsinstrument på akutmottagning: en etisk analys av RETTS
Högskolan i Borås.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

På landets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget iomhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla  patienter kan tas omhand omedelbart utan en prioritering måste göras samtidigt patientsäkerheten måste tillgodoses. Det vanligaste triagesystemet på svenska akutmottagningar kallas Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS1). RETTS består av en kombination av bedömning av sökorsak och bedömning av olika vitalparametrar, d v s livsviktiga fysiologiska funktioner. Den sammantagna bedömningen av sökorsak och vitalparametrar leder fram till fem olika prioriteringsgrader som vart och ett står för olika omhändertaganden. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs.

Studiens syfte var att studera hur personal på svenska akutmottagningar beskrev sin upplevelse av triagesystemet ur ett etiskt perspektiv och göra en etisk analys av triagesystemet. De intervjuade beskrev att trots att det inte är garanterat att bedömningar alltid genomförs på ett likvärdigt sätt (vilket kan leda till undereller övertriagering) så innebär införandet av triagesystemet ändå en sorts garanti att riksdagens riktlinjer för prioriteringar efterlevs – att de patienter som har de största behoven får förtur till vård. Att alla patienter blir bedömda efter samma parametrar upplevs som en trygghet hos personalen och gör det lättare att kommunicera mellan olika funktioner på akutmottagningen. Men trots det standardiserade omhändertagandet är systemet inte utan brister, alla patientfall passar inte in i metoden. Multisjuka äldre, personer med psykiska problem eller med missbruksproblem uppfattas på olika sätt som svåra att bedöma och sortera ”rätt” så att de senare ska hamna rätt i vårdkedjan.

Den etiska analysen visade att själva triagesystemet överensstämde med den etiska plattformens betoning på att det större behovet ska ha förtur till vård, men tar inte hänsyn till effekterna av de åtgärder som patienten kan bli föremål för (eftersom den bedömningen kommer senare i processen). Att tillämpningen av triagemetoden kan drabba vissa grupper negativt är dock problematiskt ur människovärdesprincipens synvinkel. Ur etisk synvinkel är det sammanfattningsvis viktigt att vara medveten om en metods begränsningar och inte lita alltför mycket på att metoden passar lika bra för alla fall. Studien visar på behovet av en fördjupad etisk analys av triage på akutmottagning som även studerar den faktiska tillämpningen och fortsatta processen.

Abstract [en]

Sweden’s emergency departments use a triage system to categorise patients for different levels of care. Triage involves the first step in the care of sick and injured patients in situations where it is not possible to care for everyone immediately, but cases must be prioritized and patient safety assured. The most common triage system used in Swedish emergency departments is called the Rapid Emergency Triage and Treatment System, RETTS (synonymous with METTS). RETTS involves a combination of evaluating the reason for seeking care and various vital parameters, i.e. critical physiological functions. The combined appraisal of the reason for seeking care and the vital parameters leads to five levels of priority, each of which involves different care. This provides guidance on where to treat emergent patients, how quickly the patient must see a physician, and the level of monitoring required.

This study aims to investigate how the staff in Sweden’s emergency  departments described their experience with the triage system from an ethical perspective and also conduct an ethical analysis of the triage system. The interviewees responded that although there is no guarantee that the evaluations are always conducted in a similar way (which could lead to over or under triaging), the introduction of a triage system does provide some guarantee of compliance with the parliament’s guidelines on priority setting – that patients with the greatest need are first in line to receive care. Staff experience some sense of security in using the same parameters to evaluate all patients, which facilitates communication among the different functions in the emergency department. However, despite the standardised process, the system is not without shortcomings, and not all cases are appropriate for the method. Elderly with multiple disorders and people with psychiatric or substance- and alcohol-type problems problems are perceived as being difficult to evaluate and triage “correctly” for later placement in the appropriate continuum of care. The ethical analysis showed that the triage system per se adhered to the ethical platform’s emphasis on caring for those with the greatest needs first, but it does not consider the effects of the interventions that patients might receive (since such evaluation takes place later in the process). Since application of the triage method could have a negative impact on certain groups, this is problematic  from the perspective of the human dignity principle. From an ethical perspective it is important to be aware of a method’s limitations and not always assume that it can manage every case in an equitable manner. The study identifies the need for a deeper ethical analysis of triage in emergency departments that includes investigating actual implementation and its ongoing process.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012. , 50 inkl bilagor p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2012:2
Keyword [en]
Triage
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-104936Libris ID: 14637884OAI: oai:DiVA.org:liu-104936DiVA: diva2:700180
Available from: 2014-03-03 Created: 2014-03-03 Last updated: 2016-11-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA