Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nätverk för kriskommunikation: om myndigheters informationssamordning vid kriser
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science. (DEMICOM, CORE)ORCID iD: 0000-0001-6645-2980
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science. (DEMICOM)
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science. (DEMICOM, CORE)
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kommunikationen till allmänhet och medier vid en allvarlig händelse, kris ellerkatastrof är en komplex process som innebär att samla information, skapa meningoch förmedla den, och att använda kunskap byggd på erfarenhet. Kriser påverkarflera organisationer samtidigt, därför bidrar samverkan mellan myndigheter närdet gäller kommunikation till en effektivare krishantering.Denna rapport sammanfattar en studie av tre olika informatörs-/ kommunikatörsnätverkoch deras informationssamordning gjord på uppdrag av Myndigheten förSamhällsskydd och Beredskap, MSB. De områden som studerats är nätverken ochderas arbeten kring följande händelser:• Fågel- och svininfluensan (Human- och djursmitta)• Vulkanaskan (Naturolyckor)• Kärnkraftshaveriet i Fukushima (Kärntekniska olyckor)Syftet med studien är att få en kunskap om hur arbetet med informatörsnätverki operativa händelser har fungerat i dessa fall och föreslå riktlinjer för den fortsattautvecklingen av arbetssätt tillsammans med informatörsnätverk. Studienhar genomförts som en totalundersökning under hösten 2012 där deltagarna i detre nätverken dels blivit intervjuade, dels fått fylla i en enkät. Genom att kombineratvå metoder som i det här fallet kompletterar varandra ger studien en djupareförståelse av nätverksdeltagarnas upplevelser och erfarenheter av hur nätverkenfungerade samt en generell bild av hur olika aspekter och faktorer påverkade dem.De uppfattningar som deltagarna gett uttryck för vid intervjuerna och i enkätenvisar att de flesta är positiva till nätverksarbetet, även om det finns möjligheter tillförbättringar. Efter hand utvecklades en metodik med frågor och svar och tekniskalösningarsom man nu i stort sett är nöjd med. Det finns tydliga skillnader mellantidigare och senare händelser inom samma område, vid en ny händelse är koordinationensvårare eftersom det tar tid att etablera de relationer som behövs för attnätverket ska fungera effektivt.MSB:s samordnande roll är betydelsefull och värderas av deltagarna, men fördelningenav ansvar och roller kan göras ännu tydligare. I början av en händelsebetonas vikten av att vara lyhörd för ett flertal perspektiv. Intervjuerna visar storsamstämmighet när det gäller vikten av förberedelse och att etablera relationer medandra myndigheter före en händelse eller kris. Man betonar också att gemensamtfokus/målbild är centralt, liksom en strukturerad process och tekniska lösningarsom underlättar samverkan.De framgångsfaktorer för samarbete i nätverk/samverkansgrupper som hämtatsfrån tidigare forskning och testats i studien är: kommunikation, koordinationav arbetet, ledning av nätverket, samarbetsklimat, gemensamt mål, aktörernasroll/engagemang, balans av bidrag, förtroende och samhörighet. Koordinationav arbetet, aktörernas engagemang och resultatet av nätverksarbetet i form avupplevd effektivitet och kvalitet är begrepp och skalor som inspirerats av och anpassats från en longitudinell studie av samverkande gruppers resultat. Övrigaenkätfrågor har utformats specifikt för denna studie och har inte testats empiriskttidigare. Faktorernas hållbarhet testades genom faktoranalys och reliabilitetstester,och därefter analyserades samband genom korrelations- och regressionsanalyser.De flesta faktorer är starkt korrelerade med varandra. Koordination,förtroende, ledning, kommunikation och mål visade de starkaste sambandenmed resultaten av nätverksarbetet.Den klart viktigaste faktorn som påverkar nätverksarbetet i positiv riktning ärkommunikationen inom nätverket. Övriga faktorer som visade sig leda till ökadkvalitet och effektivitet var nätverkets gemensamma mål och koordination. Enväl fungerande kommunikation inom nätverket är alltså mest betydelsefullt förresultatet, och en förbättring av kommunikationen ger det största utfallet när detgäller upplevd kvalitet och effektivitet i nätverksarbetet. Det är ett viktigt resultatsom ger vägledning i vad som är viktigt för att utveckla nätverksarbetet ytterligare.Eftersom underlaget i antal svarande är litet måste sambandsanalyserna tolkasmed försiktighet, men studiens resultat kan med fördel fungera som underlagför andra, mer omfattande studier. För att få mer kunskap om nätverksarbeteföreslås undersökningar av kriser i realtid, och att mer ingående studera ledarskapav nätverksarbete och kriskommunikation. Den typ av sammankallandefunktion som MSB har finns inte heller beskriven i litteraturen tidigare, ocheffekterna på samarbetsprocesserna kan därför studeras ytterligare och på såsätt ge ett intressant bidrag till forskningen om denna typ av sammankallandefunktion för att stödja samarbeten mellan organisationer.De nya rekommendationer för informationssamordning vid kriser som ges irapporten är följande:• Identifiera vilka individer som är berörda av olika typer av kommunikationsfrågoroch etablera relationer i förväg• Öva på krisscenarier och kommunikationsverktyg• Kommunicera nyttan med nätverksarbetet och tydliggör konsekvensernaav samverkan när nätverken etableras• Formulera gemensamma mål för nätverksarbetet i början av processenoch var lyhörd för olika perspektiv och fokusområden• Öka kunskapen om nätverken och se till att myndigheterna har en policyför informationssamordning i nätverk• Se till att kommunikationsansvariga har mandat från sin organisationatt agera utifrån det som beslutats i nätverken. Kommunikationsfrågorär också en expertkunskap som kräver legitimitet

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap , 2013. , 82 p.
Series
DEMICOM rapport, 24
Keyword [sv]
kriskommunikation, myndigheter, nätverk, informationssamordning
National Category
Communication Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-20740Local ID: DEMICOMISBN: 978-91-7383-332-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:miun-20740DiVA: diva2:679768
Projects
Användning av informatörsnätverk i operativt arbete
Available from: 2013-12-16 Created: 2013-12-16 Last updated: 2017-12-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Nätverk för kriskommunikation(612 kB)244 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 612 kBChecksum SHA-512
0ef14ba056dc390a5f781e2cdf1e5d761305174dea6500c6a36ad630687518f1bbeb20dbae1cb7d43b97cda7991b97a19c993e446df2f0d8c59ee1fab09603cb
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, CatrinJendel, LenaOttestig, Ann T.
By organisation
Department of Media and Communication Science
Communication Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 244 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1074 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf