Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Thoughts leading to action
Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie behandlar vilka ledande aktörer som varit inblandade i att forma den nuvarande klimatdiskursen, vilka målsättningar dessa haft och hur frågan kom att tas upp och integreras inom det europeiska samarbetet. Att studiet av människans påverkan på klimatet utvecklades som ett framträdande forskningsområde kan till stor krediteras de anslag som kom från amerikanska militära forskningsfinansiärer som Office for Naval Research samt den forskning om kärnvapensprängningar som den amerikanska militären och Atomic Energy Commission utförde under 1950-talet. Den stora grunden till klimatfrågans politisering lades sedan under 1970-talets första hälft av amerikanska Aspen Institute for Humanistic Studies och den nära länkade Romklubben (The Club of Rome). Dessa aktörer med där till kopplade underorganisationer (som International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) och International Institute for Environment and Development (IIED) spelade tongivande roller under Stockholmskonferensen 1972, händelserna kring och efter den första oljekrisen 1973 samt i den framväxande klimat- miljöpolitiken därefter. Finansieringen till organisationerna kom till stor del från filantropiska stiftelser som Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Rockefeller Brothers Fund och Giovanni Agnelli Foundation.

Ett gemensamt mål för de ledande aktörerna (såväl organisationer, finansiärer och enskilda) var att de föreskrev en internationalisering och ett fördjupat överstatligt samarbete som en lösning på globala miljöproblem av detta slag. Detta kan enligt min tolkning ses som en bidragande orsak till att den Europeiska Gemenskapen tidigt, genom den brittiske diplomaten Crispin Tickells försorg, förde upp klimatfrågan på agendan och integrerade den i det politiska arbetet under 1980-talet. EU som är byggt på en idé om transnationellt samarbete utgjorde en gynnsam grogrund. Flera av EU-kommissionens presidenter som Jacques Delors och Kevin Leydon var sedan själva medlemmar av Club of Rome, Aspen Institute och globaliseringsfrämjande nätverket Trilaterala Kommissionen. Slutsatsen är att EU och flera av de andra aktörerna i första hand inte agerat på grund av en genuin miljöoro utan att klimat- och miljöområdet varit ett av flera områden som har kunnat exploateras för att uppnå strävanden om ett utökat transnationellt samarbete och globala styrelseformer.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009. , 48 p.
Series
Tema-T arbetsnotat, ISSN 1101-1289 ; 336
Keyword [sv]
Klimat, miljöhistoria, EU
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-102319ISRN: LiU-TEMA-T-WP-336-SEOAI: oai:DiVA.org:liu-102319DiVA: diva2:676324
Available from: 2013-12-05 Created: 2013-12-05 Last updated: 2016-04-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1078 kB)29 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1078 kBChecksum SHA-512
517a511e741d8870910443e295b6efe297ee6e5d9193b0ecb612e25eac4130cb519c450394ac68af9a3bf87a46761f97bda3f549d473779f9bd9b848b67ff425
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Nordangård, Jacob
By organisation
Technology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 29 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 187 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf