Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samband mellan körstil och åkkomfort: förbättringspotentialen inom kollektivtrafiken. Lång version
KTH.
Swedish National Road and Transport Research Institute, Traffic and road users, Human-vehicle-transport system interaction.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Åkkomfort är en del av den sammanlagda komfortupplevelsen av en resa. Den beror av såväl infrastrukturens som fordonets egenskaper och inte minst av hur förarna kör. Dålig åkkomfort bidrar till låg attraktivitet för kollektivtrafiken, t.ex. genom att resenärerna blir mindre utvilade och inte ens kan utnyttja restiden för att läsa. Fordonetsrörelser gör att en del personer blir åksjuka och även fallolyckor kan uppstå då rörelserna gör det svårt att hålla balansen. Projektet syftar till att öka kunskapsnivån om sambanden mellan förares körstil ochåkkomfort, inklusive åksjuka. Jämförelser görs mellan åkkomforten i buss- ochspårtrafik samt hur mycket åkkomforten kan skilja mellan olika förare. Ett konkret mål är att ge underlag för förarutbildning och bidra till framtagandet av nya förarhjälpmedel. Skillnader och likheter mellan ”eco driving” och god åkkomfort berörs kortfattat. Projektet inleddes med intervjuer med buss- och tunnelbaneresenärer samt med mätningar av accelerationer och ryck i verklig trafik. Under hösten 2009 genomfördes experiment med försökspersoner som fick bedöma olika körstilar utifrån sina upplevelser av komfort. Resultaten visade att: kraftiga inbromsningar, ryck, kurvtagning samt ojämn hastighetshållning är avgörande för passagerarnas upplevelse. Resultaten från experimenten visar att dessa körsätt gav upphov till en signifikant sänkning av den upplevda komforten. Korrelations- och regressionsanalys gjordes för att ta fram indikatorer som kan användas för kvantitativ analys av resor med kollektivtrafik. De fyra indikatorer som tagits fram motsvarar i huvudsak känsligheten för 1) acceleration och bromsning, 2) ryck i längsled, 3) kurvtagningskrafter och 4) ojämn hastighet s.k. ”pumpkörning”.

Abstract [en]

Ride comfort constitutes part of the total comfort experience of a journey. It is a result of the interaction between the characteristics of the infrastructure and those of the vehicle, and not least a result of the driver’s handling. Poor ride comfort generally leads to low attractiveness of the public transportation system, mainly due to travelers being less relaxed and even unable to use the traveling time for reading. The motions of the vehicle can cause some passengers to develop motion sickness and even tripping or fall accidents occur due to difficulty to keep balance. The project aims to improve the knowledge level for the relationship between drivers' driving style and ride comfort, including motion sickness. Comparisons of the ride comfort are made between bus and rail services and differences between drivers are also studied. A concrete goal is to provide basis for driver training and new support systems for drivers. Differences and similarities between "eco driving" and good ride comfort are briefly addressed.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kungliga tekniska högskolan , 2011. , 106 p.
Series
TRITA-TSC-RR, ISSN 1653-2284 ; 11
Keyword [en]
Comfort, Motion sickness, Passenger, Bus, Passenger train, Driver, Driving (veh), Behaviour, Braking, Acceleration, Measurement
Keyword [sv]
Komfort, Åksjuka, Passagerare, Bussar, Passagerartåg, Förare, Fordonskörning, Beteende, Bromsning, Acceleration, Mätning
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Research subject
10 Road: Transport, society, policy and planning, 111 Road: Public transport; 90 Road: Vehicles and vehicle technology, 92 Road: Vehicle comfort; J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J04 Railway: Passenger transport; J00 Railway: General works, surveys, comprehensive works, J02 Railway: Vehicles
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-5282ISBN: 978-91-85539-77-2 (print)Archive number: VI 2007-01408OAI: oai:DiVA.org:vti-5282DiVA: diva2:674115
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2017-10-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(8015 kB)223 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 8015 kBChecksum SHA-512
4de5ac63ff9e9980508026c0eedda9f361b78ffeba58e65697f4166477c4957c4804c6aadaff7cbe676f6bca1ae1c0c9c6562b0a92f3ef8a8daf0eb8acd409a8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Jerker
By organisation
Human-vehicle-transport system interaction
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 223 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 77 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf