Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samhällsekonomiska analyser av åtgärder i krisberedskapsarbetet: teori, metodik och tillämpning
Swedish National Road and Transport Research Institute, Society, environment and transport, Transport economics Borlänge.
Örebro universitet.
2013 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Economic analysis of policy measures in disaster risk management : theory, methodology and an example (English)
Abstract [sv]

Krisberedskap är exempel på kollektiva nyttigheter där det ofta är politiska beslut om finansiering, dimensionering och inriktning som avgör vad och hur mycket som produceras. Den offentliga sektorns resurser är dock begränsade samtidigt som kostnaderna för olika typer av krisberedskap kan bli hur höga som helst. Förslag på åtgärder måste därför så långt det är möjligt baseras på överväganden av hur de resurser som sätts in med offentliga medel, eller av andra aktörer, samlat används effektivt. Ett verktyg som ofta används i sådana sammanhang är samhällsekonomisk analysmetodik. Denna rapport diskuterar förutsättningar för att använda denna metodik för att ta fram underlag för strategiska beslut när det gäller inriktning och dimensionerar av den svenska krisberedskapen Utifrån en beskrivning av samhällets arbete med krisberedskap och forskningen om samhällsekonomisk analys, bl.a. inom riskområdet, beskrivs i rapporten en enkel modell som utgångspunkt för samhällsekonomiska konsekvensanalyser av åtgärder som syftar till att förbättra krisberedskapen. Rapporten utgår från att krisberedskap handlar om att hantera s.k. sällanhändelser (händelser med liten sannolikhet men stora konsekvenser). Utgångspunkten är också att samhället kan arbeta med att förebygga (reducera sannolikheten) respektive förbereda och hantera (reducera konsekvenserna) sådana händelser. Utifrån vår definition av sällanhändelser är krisberedskap ett arbete som samhället behöver göra utöver det arbete som sker med att begränsa sannolikheter och konsekvenser av olyckor. De senare är mer frekventa och kräver en mer generell förmåga. I rapporten beskrivs också med en fallstudie hur samhällsekonomisk analys, och den metodik för Regleringskonsekvensbeskrivning (RKB) som tagits fram av OECD, kan användas för denna typ av beslutsproblem. I rapporten tillämpar vi denna metodik på det material som tagits fram i Göta älvutredningen. I denna utredning har samhällsekonomisk information tagits fram men vår genomgång visar att den struktur som en RKB bygger på behövs för att dra slutsatser om vilka åtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva. Men fallstudien visar också att analysen inte alltid behöver baseras på kvantifierade samband. Strukturen som ligger till grund för denna analys bidrar till att tydliggöra vilken information om olika risker etc. som har beslutsrelevans (dvs. är avgörande för vilket beslut som ska fattas), och på vilka punkter det är särskilt angeläget att förbättra kunskapsunderlaget. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion om vilken betydelse samhällsekonomisk analys har för arbetet med en samhällsekonomiskt effektiv krisberedskap samt med förslag på fortsatt arbete med att utveckla en metodik för analys anpassad för detta område.

Abstract [en]

Disaster risk management is an example of a public good where political decisions determine the content and extent of the services provided. For the policy maker the question is how much to spend on these services since resources are limited. The question addressed in this report is how economic analysis, including cost-benefit analysis, can be used in order to achieve an efficient level of these services The report is commissioned by the Swedish Civil Contingencies Agency. It is a contribution to their work with development of a methodology for National Risk Assessments and Disaster Risk Management. The former is prepared in response to an EU directive. According to the EU commission: Risk assessment and mapping are carried out within the broader context of disaster risk management. Risk assessment and mapping are the central components of a more general process which furthermore identifies the capacities and resources available to reduce the identified levels of risk, or the possible effects of a disaster (capacity analysis), and considers the planning of appropriate risk mitigation measures (capability planning), the monitoring and review of hazards, risks, and vulnerabilities, as well as consultation and communication of findings and results.” This report starts with a description of the current work with disaster risk management in Sweden and changes in the organization that has taken place in recent years. It also describes the evolution and use of economic analysis, including cost-benefit analysis, in policy making in different contexts. Based on these overviews it is concluded that economic analysis is rarely used in practical policy making regarding public goods in Sweden, and it has not previously been used in decisions concerning disaster risk management. Therefore, based on a literature review, we present a basic economic model that can be used in this context to define what a policy measure is and the aspects that needs to be considered in an economic evaluation of such measures. Furthermore we provide an example of how a method developed for economic analysis proposed by OECD, Regulatory Impact Assessment, can be applied to this kind of decision making. In the example we use information collected in a risk assessment made regarding the impact of climate change for one of the largest rivers in Sweden, Göta Älv. It is concluded that economic analysis can provide important information to this type of decision making, not the least through providing structure to the collection of information. However, further work is needed before this type of analysis can be used in practical policy making and the report ends with suggestions for further development work.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut, 2013. , 47 p.
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 789
Keyword [en]
Emergency, Risk assessment, Landslide, Greenhouse effect, Cost benefit analysis
Keyword [sv]
Nödfall, Riskanalys, Jordskred, Växthuseffekten, Nyttokostnadsanalys
National Category
Social Sciences
Research subject
Road: General works, surveys, comprehensive works, Road: Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-1879OAI: oai:DiVA.org:vti-1879DiVA: diva2:670673
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2014-09-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1259 kB)65 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1259 kBChecksum SHA-512
c5e2454dc585e2366cc9e2781dff7fc7344c20f4e1f6632577f8a316421ca68a6fa66aae7f32681649dbe6c68c4794d089665e05c59a2d9b6bed385971f1b15c
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Nerhagen, Lena

Search in DiVA

By author/editor
Nerhagen, Lena
By organisation
Transport economics Borlänge
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 65 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 224 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf