Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor: försök i Stockholm - lägesrapport 2002
Swedish National Road and Transport Research Institute.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I notatet redovisas fem försök med återvinning av asfaltmassor där fräst

asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor. Sammanlagt ingår 17

prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt

bärlagergruset och/eller AG-lagret. Referenserna utgörs av sträckor med

konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, det vill säga

bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor.

För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har

stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för

utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren

av konstruktionen. Bärigheten kan för konstruktioner med asfaltgranulat öka

med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar

ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen

kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande

lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren

påverkas av styvheten i undergrunden.

I många fall uppvisade provsträckorna med asfaltgranulat som obundet bärlager

motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial.

Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och

granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller

undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har

bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall

konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med

tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 och 2002 låg krökningsradien

mellan 34-162 m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid

utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att

använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till

vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfaltgranulat

verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än

bärlagergrus.

Det fanns vissa sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre

bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT.

På en del ställen var resultatet det motsatta med bättre bärighet för

referensen. På en sträcka som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var

bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i

resultaten kan till exempel vara att kvaliteten på utförandet varierat,

skillnader mellan asfaltgranulaten och att beläggningstjockleken avviker mot

det nominella.

Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek

verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning.

Lagertjocklekarna varierade mellan 80-250 mm. Enligt treaxialprovningarna är

det främst stabilitetsegenskaperna (risken för spårbildning) och inte

styvheten som påverkas av lagertjockleken.

Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt

som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande

synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när

den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet

än naturmaterial. Av den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför

tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas.

Efterpackningen på en gång- eller cykelväg blir betydligt mindre än på en

gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning.

Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en

bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta

deformationer genom den förstyvning som lagret får.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut., VTI notat 20-2003 , 2003.
Series
VTI notat
Keyword [en]
Swedish, Sweden, Recycling, Bituminous mixture, Bearing capacity, Modulus of elasticity
Research subject
Road: Maintenance; Road: Highway design, Road: Pavement design
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-1426OAI: oai:DiVA.org:vti-1426DiVA: diva2:670136
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2013-12-03

Open Access in DiVA

fulltext(812 kB)56 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 812 kBChecksum SHA-512
2e7118b1cac18f71c27d78dd135dcbbef35fc389347263c386762134fdc59969484de7ca1106aa0748305f106d235a4b22b87bc1543cc3754ac6c770327dbb7a
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Jacobson, Torbjörn
By organisation
Swedish National Road and Transport Research Institute

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 56 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 31 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf