Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vägytans inverkan på trafikbulleremissionen: –korrektionstabell för effektsambandsmodeller. Delrapportering inom VTI/VV-projekt ”Vägbeläggningars bulleregenskaper” under ramprojektet ”Vägytans trafikeffekter”
Swedish National Road and Transport Research Institute.
2001 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Vägtrafikbullret påverkas i hög grad av typen av vägbeläggning samt

konditionen hos denna.

Skillnaden mellan ”bästa” och ”sämsta” fall kan vara upp till 10 dB(A). En

sådan skillnad

motsvarar en tiofaldig ökning eller minskning av trafikvolymen om man

studerar effekten på

ljudets ekvivalentnivå, LAeq, eller en tiofaldig ökning/minskning av

avståndet från vägen. I

modeller för beräkning av olika effekter av vägunderhåll och/eller

vägkonstruktion kan därför

stora fel avseende beräkning av kostnader för bullerexponering uppkomma om

man inte tar

hänsyn till vägytans egenskaper.

Syftet med detta notat är att ge förslag till kvantifiering av

bulleregenskaper hos vägbeläggningar

som kan användas i Vägverkets modeller. Bulleregenskaperna uttrycks i

A-viktad

ljudnivå och utgår från vilken skillnad i sådan ljudnivå man kan förvänta sig

för beläggningen

ifråga i förhållande till ljudnivån på en referensbeläggning, dvs. en

"korrektion" i förhållande

till denna referens. Referensbeläggningen har utvalts att vara en stenrik

asfaltbetong

("skelettasfalt") med maximal stenstorlek 16 mm (ABS16).

I notatet diskuteras hur de föreslagna korrektionerna skiljer sig från vad

som idag finns i den

nordiska trafikbullermodellen, samt motiven för att övergå till skelettasfalt

som referensbeläggning

istället för den i nordiska modellen använda täta asfaltbetongen. En kort

redovisning

görs över vilka nya data om bulleregenskaper hos vägbeläggningar som

framkommit i

de nordiska länderna under de senaste åren. Brister i bakgrundsdata

identifieras. Det

diskuteras även vilka alternativa sätt att ta hänsyn till beläggningars

bulleregenskaper som kan

finnas eller kan komma att finnas i framtiden.

En detaljerad tabell över bullerkorrektionsvärden redovisas (utgående från

den valda referensbeläggningen).

Denna utgår från data om vägbeläggningstyp, vägbeläggningens ålder, maximala

stenstorleken i beläggningen, skyltad hastighet och andel tunga fordon. Det

finns även

en tabell som redovisar hur de i Vägverkets databas PMS förekommande

vägbeläggningsbeteckningarna

skall översättas till beläggningstyper som finns i den förstnämnda tabellen.

Avsikten är att man med ingångsdata från PMS skall kunna beräkna ett typvärde

för bulleregenskapen

hos i stort sett varje aktuell vägbeläggning (i förhållande till

referensbeläggningen).

På så sätt blir det möjligt att schablonmässigt kartlägga bulleregenskaperna

hos i

princip hela det vägnät för vilket man har beläggningsdata.

Några förslag till mått som kan beskriva vägnätets kvalitet vad avser

trafikbullerpåverkan,

utifrån den föreslagna bullerkorrektionstabellen och tillämpad i

PMS-databasen, lämnas.

Slutligen görs några intressanta observationer baserade på

bullerkorrektionstabellen. Till

exempel är det uppenbart att den idag dominerande beläggningstypen i Sverige,

tillika föreslagen

referensbeläggning, är en av de sämre vad avser bullerpåverkan. En övergång

till

beläggningar med mindre stenstorlek förordas; i vart fall där bulleremission

kan vara ett

problem. Det konstateras även att man genom att använda dränerande

beläggning, i synnerhet

av typen Duradrän eller av en ny typ kallad Twin-lay som f.n. provas i

Danmark, kan åstadkomma

betydande bullerreduktioner.

Även om uppdraget är entydigt svenskt finns i notatet en strävan att se ämnet

i ett nordiskt

perspektiv, eftersom man av tradition har sökt en nordisk samordning av

beräkningsmodeller

för trafikbuller. Det kommer även i en nära framtid att bli aktuellt att

beakta förslaget i ett

europeiskt perspektiv eftersom ett europeiskt projekt inom området kommer att

genomföras.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut., VTI notat 30-2000 , 2001.
Series
VTI notat
Keyword [en]
Swedish, Sweden, Surface texture, Noise, Index, Pavement, Age, Speed limit, Traffic composition, Correction
Research subject
Road: Vehicles and vehicle technology, Road: Vehicles and the environment; Road: Transport, society, policy and planning, Road: Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vti:diva-1301OAI: oai:DiVA.org:vti-1301DiVA: diva2:670010
Available from: 2013-12-03 Created: 2013-12-03 Last updated: 2013-12-03

Open Access in DiVA

fulltext(400 kB)165 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 400 kBChecksum SHA-512
b79475902bfd0e7b045fcdfb3d96c22f982d0bce538a47ccd7a3d14a8f9808528c1a45b4eca21b0cc065c1b22ae909324f5b7ba0a576d2dcca0154468f57df9a
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sandberg, Ulf
By organisation
Swedish National Road and Transport Research Institute

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 165 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 37 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf