Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gårdsansvariga i Storhaga 1722-1771
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
2013 (Swedish)Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

I denna uppsats har jag velat kartlägga gårdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, Hälsingland under åren 1722 – 1771 med frågeställningarna: hur länge var en bonde gårdsansvarig? Hur skedde ansvarsväxlingen – till vem och vid vilket tillfälle - det vill säga då den gårdsansvarige dog, lämnade över till arvtagare eller sålde till utomstående, eller av någon annan orsak? Att säga hur länge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gårdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gårdarna, nästan en tredjedel, var bönderna gårdsansvariga väldigt länge för där hann det bara ske en enda ansvarsväxling på de femtio aktuella åren. Den som har rekordet är Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gårdsansvaret i hela 37 år, och kanske mer eftersom han står som bonde i det inledande året 1722. Jag vet inte hur länge han varit ansvarig dessförinnan. Medelvärdet för hur många år en bonde var gårdsansvarig blev 14, 3 år Antalet ansvarsväxlingar var i Storhaga 43 stycken under perioden. Det finns 20, i mantalslängden antecknade relationer mellan den nye gårdsansvarige och den förre genom de anteckningar som står i mantalslängderna. När det gäller vem som tog över kan jag se att det i de flesta fall var en son, vilket överensstämmer med annan forskning. Det vanligaste tycks vara att övertagandet sker medan fadern eller modern fortfarande lever och i många fall bor föräldern/föräldrarna kvar på gården som "inhyses". Det är en bra grund att stå på för vidare studier om Hälsinglands sociala förhållanden. Mitt samlade intryck av undersökningen är att Storhagas bönder varit ganska stabila och att gårdarna hållits inom familjen. De båda sista gårdarna Storhaga 15 och 16 däremot verkar ha haft en mer turbulent historia som det skulle vara roligt att titta närmare på.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 22 p.
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-20372Local ID: MittuniversitetetArchive number: HI-V13-G2-010OAI: oai:DiVA.org:miun-20372DiVA: diva2:667901
Subject / course
History HI2
Supervisors
Examiners
Note

Godkännandedatum 2013-06-10

Available from: 2014-02-14 Created: 2013-11-28 Last updated: 2014-02-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(491 kB)341 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 491 kBChecksum SHA-512
07d6a1a755be5c7dfbeb577ee1a33c6584a7e6619b23295532a1d42e8fba1ffbe91b6648bffbd671806684f401c395f40e60df1bf4fa99c1683051d28fe7de89
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Nilsson, Anne-Marie
By organisation
Department of Humanities
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 341 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 92 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf