Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Engelskans utbredning i den svenska högskolan: En kartläggning av engelskspråkiga benämningar av program och kurser i svensk högre utbildning 1993–2009
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. (Sociology of Education and Culture)
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Svensk högre utbildning har under de senaste 20 åren uppvisat klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i utformandet av utbildningsutbud anpassat för en allt mer internationaliserad värld. I denna rapport läggs särskild vikt vid språket där engelska expanderat klart under åren från och med 1993 till och med 2009, både som undervisningsspråk och som kurs- och programbenämning. Kartläggningen av denna expansion är ett av rapportens huvudbidrag. Den totala expansionen av engelskspråkiga utbildningar och benämningar finner delförklaringar i de reformer och transformationer av den svenska högre utbildningens organisation från 1970-talet och framåt såväl som förändringar på överstatlig nivå såsom uppkomsten av samordnande organ för utbyten inom högre utbildning och harmoniseringar av nationella utbildningssystem. Etableringen av engelskspråkiga utbildningar och utbildningsbenämningar ses här som uttryck för lärosätens strategier i meningen handlingar i syfte att bevara eller förbättra sin position visavi andra lärosäten. Hur förhåller sig sådana strategier – att etablera engelskspråkiga utbildningar och benämningar – till etablerade hierarkier inom högskolans fält, och vilka, i betydelsen inhemsk eller inresande, är de studenter som tar del av detta utbud. Så lyder rapportens huvudfrågor.

Rapporten bygger i huvudsak på Statistiska centralbyråns register över högskoleutbildningar och -studenter vilket möjliggör totalundersökningar av området över tid. Expansionen av de engelskspråkiga utbildningsbenämningarna har skett i såväl absoluta som relativa tal vilket tyder på att detta sätt att saluföra utbildningar har fått ökat betydelse över perioden fr.o.m. 1993 t.o.m. 2009. Under denna period har en förskjutning skett där exempelvis fackhögskolornas andel av totala antalet engelskspråkiga programbenämningar sjunkit till förmån för högskolor och större universitet. På en mer detaljerad nivå, där enskilda lärosäten utgör analysenheten, framträder en del lärosäten i större utsträckning än andra som tydligt satsande på engelskspråkiga utbildningar och benämningar. Till dessa hör särskilt Chalmers samt universiteten i Göteborg, Lund och Linköping, för att nämna några. På motsatt håll, alltså bland de som i sammanhanget präglas av en avsaknad av engelskspråkiga utbildningar och benämningar, finner vi i första hand många av högskolorna och de yngre universiteten.

Förflyttar vi fokus till studenterna framträder några anmärkningsvärda mönster. Det visar sig att de inresande studenterna i första hand registrerar sig på kurser med svenska benämningar och endast omkring en fjärdedel registrerar sig på det som i denna rapport identifierats som nominellt engelskspråkiga kurser.

Sammanfattningsvis pekar rapportens resultat på att de lärosäten som i denna och andra studier visat sig besitta värdefulla tillgångar (hög social rekrytering, hög forskningsintensitet, anciennitet, etc.) också har högst antal engelskspråkiga utbildningar och benämningar vilket skulle kunna tolkas som att dessa har stora möjligheter att befästa sina framskjutna positioner i takt med att det högre utbildningssystemet internationaliseras.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 54 p.
Series
Sociology of Education and Culture Research Reports, ISSN 1103-1115 ; 52
National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology of Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-211668OAI: oai:DiVA.org:uu-211668DiVA: diva2:667893
Funder
Swedish Research Council, 2010-5347
Available from: 2013-11-28 Created: 2013-11-28 Last updated: 2013-11-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(642 kB)159 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 642 kBChecksum SHA-512
da0c70cae3633250c43c418a08fdc8c1bc7aa9e9b366e75dc79ecaf4daca31fbb78003e0db36eb2f612de1885ef0ecad66ae762258f27e4475f30c186ffa9252
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Extern länk

Search in DiVA

By author/editor
Dalberg, Tobias
By organisation
Department of Education
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 159 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 479 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf