Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Statistisk analys av möjligheter att kunna upptäcka regionala trender i de nuvarande programmen för nationell övervakning av sötvatten: Ett underlag för revisionen av programmen år 2006
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

att bl.a. möta kraven från miljömålsuppföljningen och ramdirektivet för vatten. Det reviderade programmet ska dessutom beskriva tillståndet i svenska sötvatten samt ligga till grund för utveckling av bedömningsgrunder och liknande verktyg. Den reviderade miljöövervakningen av sötvatten ska ske genom provtagning av två typer objekt. Objekten delas in i dels trendobjekt med provtagning årligen eller tätare, dels omdrevsobjekt med provtagning glesare än varje år. Provtagningen av omdrevsobjekt sker i en cykel så att varje objekt provtas med ett antal års mellanrum. Första året provtas en andel av det totala antalet objekt. Året därpå provtas en annan lika stor andel, och så vidare. Antalet prover i en andel är omvänt proportionellt mot längden på en omdrevscykel. Om cykeln är t.ex. sex år provtas en sjättedel av proven första året, nästa sjättedel år två, och så vidare. År sju provtas återigen den första sjättedelen i och med att en ny cykel startar. Detta leder i praktiken till ett fixt antal prover per år, varav en del prover är från trendobjekt och en del är från omdrevsobjekt. Det totala antalet prover som kan analyseras per år begränsas av kostnaden per prov och den årliga budgeten. I nuläget är fördelningen mellan antal objekt av vardera typen ej definierat, ej heller antal år mellan omdrev. I tabell 1 illustreras effekter av några olika fördelningar mellan andel trendobjekt och andel omdrevsobjekt, baserat på totalt ett hundra prover per år. Eftersom ett trendobjekt är något man återkommer till varje år kommer antalet trendobjekt att vara detsamma för all föreslagna omdrevsintervall och endast bero på den fördelning som väljs mellan trend- och omdrevsobjekt. Det totala antalet omdrevsobjekt kommer däremot att ackumulera under ett omdrev. För omdrevsobjekten gäller att ju längre omdrevsintervaller, desto fler objekt. Allt för långa intervaller är dock inte lämpligt eftersom det då finns risk för att data inom ett omdrev inte blir jämförbara. Dessutom försvåras analyser av de parade data man erhåller efter upprepade analyser av samma objekt efter två fullbordade omdrevscykler om omdrevsintervallerna är allt för långa. I denna rapport kommer effekten av olika andelar trendobjekt av det totala antalet objekt som kan provtas per år att utvärderas. Utgångspunkten är att varje delprogram inom sötvattensövervakningen kan finansiera ett fixt antal prover per år. Dessa prover ska fördelas mellan trend- och omdrevsobjekt. Valet av fördelning mellan de olika typerna av objekt bör baseras på en analys av möjlighet att under en given tidsperiod kunna upptäcka en förändring i de studerade variablerna. Storleken på vad som kan anses som en minsta relevanta förändring måste anges av programansvariga experter. Genom att beräkna den statistiska styrkan för möjligheten att upptäcka trender av olika storlek, för olika kombinationer av andelar trendobjekt och olika långa tidsserier kan effekten av olika programdesigner utvärderas. En optimering baserad på sådana styrkeanalyser kommer att ge olika svar för varje undersökt variabel. För några variabler kommer det att vara lätt att kunna upptäcka en förändring även med små provstorlekar. Andra variabler kommer att behöva väldigt långa tidsserier för att man ska kunna upptäcka en förändring. Den fördelning av objekt som väljs kan därför antingen vara en vara kompromiss, baserad på expertbedömning i kombination med resultaten från optimeringsstudien, eller så används olika intensitet för olika variabler. Det senare alternativet är dock bara en teoretisk konstruktion. De olika variablerna inom en kvalitetsfaktor baseras på de prover man tar, och kan därför inte variera i provtagningsintensitet. I denna studie har jag valt att använda två metoder för att studera statistisk styrka och erforderligt antal prover. För grundvatten som är indelat i väldigt många s.k. typområden och grundvattenmiljöer har jag använt en förenklad metod som baseras på momentana förändringar. För övriga kvalitetsfaktorer har jag använt en metod som skattar styrkan i regressioner för olika stora årliga förändringar. Studierna av momentana förändringar svarar på frågan hur många års provtagning som krävs för att i dagens program upptäcka förändring på 10 respektive 20 procent. De regressionsbaserade modelleringarna syftar till att studera och illustrera hur den statistiska styrkan varierar med olika stora årliga förändringar, för olika stora provstorlekar. Detta är en form av trendanalys, en teknik som är vanlig inom biologiska och ekologiska vetenskaper för att skatta just trender och status inom ett område. Trender är egentligen ett konstruerat begrepp som bara tar hänsyn till start- och slutpunkt, men som bortser från variationen däremellan. De variabler som övervakas kan i verkligheten uppvisa cykliska säsongsberoende variationer, eller oregelbundna fluktuationer över tiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Sveriges lantbruksuniversitet , 2006, 2006:18.
Keyword [en]
biota, environment, inland waters
Keyword [sv]
Sjöar, vattendrag, Alger, Sötvatten, vattenkemi, metoder, Mindre vattendrag, trendobjekt, miljöövervakning, trendanalys, statistik, fisk, provtagning, effekt, omdrevsobjekt, modellering, Fiskar, alger
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Freshwater; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-277Local ID: 6d0d1ce5-0d38-4182-890d-9963457dcbb8OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-277DiVA: diva2:657842
Available from: 2013-10-21 Created: 2013-10-21 Last updated: 2013-12-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4809 kB)133 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4809 kBChecksum SHA-512
f47088b1330c704aa8761b0688e19756ee3794e0a2d7519f2c17f30ed3eb68776257a6cdac396a65488a04b6d75116dfc7c8d06c1514d0245eb5d89a9f7df68d
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 133 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 63 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf