Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Evidensbaserade åtgärder för cyklisters säkerhet: kunskapsöversikt
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences. (Centrum för Personsäkerhet)ORCID iD: 0000-0002-1189-9950
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences. (Centrum för Personsäkerhet)ORCID iD: 0000-0003-4840-6424
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences. (Centrum för Personsäkerhet)ORCID iD: 0000-0002-0293-1795
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Att cykla förespråkas ofta av hälso-, miljö- och framkomlighetsskäl, men är samtidigt ett av de farligare transportmedlen utifrån ett skadeperspektiv. För att cyklismen ska kunna utvecklas hållbart krävs därmed även att fokus läggs på säkerhetsaspekten vid policybeslut som syftar till att öka cyklandet. Syftet med denna rapport är att återge en samlad bild av det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller säkerhetsfrämjande åtgärder för cyklister.

Cykelhjälmar är ett välbeforskat ämne inom detta område och evidensen pekar relativt entydigt att hjälmar ger ett bra skydd mot huvud- och hjärnskador. Vissa studier har även uppmätt en skyddande effekt mot ansiktsskador, men detta har på senare tid delvis ifrågasatts. En ytterligare aspekt som har belysts är om dagens mjukare cykelhjälmar ger ett lika bra skydd som hjälmar med hårdare skal, som var vanligare förr. Denna hypotes har hittills varken kunnat styrkas eller förkastas, bl a till följd av att man inte registrerar hjälmtyp inom sjukvården. Cykelhjälmslagstiftning är ett annat kontroversiellt ämne där det har hävdats att hjälmlagarna som infördes i Australien och Nya Zeeland på 1990-talet avskräckte människor från att cykla, med åtföljande negativ effekt på folkhälsan till flöjd av minskad motion. Ingen stark evidens för denna hypotes har hittats, och det verkar för övrigt som att cykelhjälmslagar har haft en reducerande effekt på antalet cykelrelaterade huvudskador i de länder som har lyckats implementera dem på ett sätt som faktiskt ökar hjälmanvändningen i populationen. Effekten förefaller dock kulturellt betingad, och skillnader i bötesavgift eller risken att bli bötfälld är troligtvis av stor betydelse. Utbildning och ekonomiska styrmedel kan fungera som alternativ till lagstiftning, men evidensen för att utbildning verkligen ökar hjälmanvändningen är svag. Gällande ekonomiska styrmedel pekar evidensen mot att gratis hjälmutdelning är det som fungerar bäst. Större satsningar på samhällsnivå verkar fungera bättre än hjälmprogram som inriktar sig på skolor.

När det gäller åtgärder för trafikmiljön är evidensen inte helt entydig, men det verkar som att fysiskt separerade cykelbanor är att föredra framför cykelfält (ett fält för cyklister på vägen, avgränsas med en spärrlinje). Fysiskt separerade cykelbanor kan dock vara mer problematiska i väjningsreglerade korsningar, vilket kan bero på att bilister inte uppmärksammar cyklister på samma sätt som när ett cykelfält finns anlagt på sidan av vägbanan. Detta ökar behovet av säkra cykelöverfarter och när det gäller sådana förefaller förhöjda cykelöverfarter fungera bättre än färgmarkerade överfarter. Olycksrisken på kombinerade gång- och cykelvägar bör inte förväxlas med olycksrisken på cykelspecifika banor, och ytterligare forskning behövs för att avgöra effekten av kombinerade banor. Rondeller verkar vara problematiska för cyklister om det inte finns en fysiskt separerad cykelbana i anslutning till dem. Övriga åtgärder som har uppvisat en positiv effekt är belysning på landsbygdsvägar, refuger i bostadsområden och dynamiska hastighetsskyltar i skolzoner.

Intressant nog ser det ut att finnas få studier som har försökt mäta effekten av synbarhetsökande medel (t.ex. reflexer) med tillförlitliga utvärderingsmått (skaderisk eller olycksrisk). Att montera varselljus på cykeln som går igång automatiskt och inte kan kontrolleras av cyklisten verkar dock minska risken för kollisionsolyckor under dagtid.

Även allmän cykelsäkerhetsutbildning i skolar har undersökts. Av de få studier som använt tillförlitliga utvärderingsmått har ingen kunnat uppvisa en positiv effekt. Fler studier behövs för att bedöma effekten av sådana åtgärder innan utbildning kan rekommenderas med starkt vetenskapligt stöd.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet, 2013. , 40 p.
Keyword [sv]
cykel, trafiksäkerhet, riskhantering, skadeprevention, skador, olyckor
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public Health Science; Risk and Environmental Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-29334OAI: oai:DiVA.org:kau-29334DiVA: diva2:654790
Note

Denna rapport utgör resultatet av en kunskapsöversikt som sammanfattar den vetenskapliga evidensen för potentiellt säkerhetsfrämjande åtgärder för cyklister. Arbetet ingår i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt vid Karlstads universitet syftande till en förbättrad systematik för lokalt cykelsäkerhetsarbete.

Projektet är finansierat av Länsförsäkringar och Karlstads kommun.

Available from: 2013-10-08 Created: 2013-10-08 Last updated: 2015-02-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(729 kB)269 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 729 kBChecksum SHA-512
e3010f3c145160c88373a17731e579fb52a36e619d77275bd55b4eeaa4ab83737fd85e6aeea1acde47760055007372a5881ee00002e744dd8801b222ab7d8ca5
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bonander, CarlGustavsson, JohannaAndersson, Ragnar
By organisation
Department of Environmental and Life Sciences
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 269 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 736 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf