Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården: Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Nursing Sciences.
2013 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet.

Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan).

Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III.

I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning.

Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer.

Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades.

Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö.

[1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text.

[2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mittuniversitetet , 2013. , 104 p.
Series
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 152
Keyword [sv]
intervjuer, minskad risk för våld, rättspsykiatriska patienter, vänd-punkter, återhämtning
National Category
Forensic Science Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-19786ISBN: 978-91-87103-81-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:miun-19786DiVA: diva2:643643
Public defence
2013-09-06, Mittuniversitetet, sal M108, Sundsvall, 10:30
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-08-28 Created: 2013-08-28 Last updated: 2013-09-12Bibliographically approved
List of papers
1. Decreased risk for violence in patients admitted to forensic care, measured with the HCR-20
Open this publication in new window or tab >>Decreased risk for violence in patients admitted to forensic care, measured with the HCR-20
Show others...
2013 (English)In: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 27, no 4, 191-197 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Aim: To explore if patients admitted to forensic psychiatric care decreased their assessed risk for violence over time, to identify patients who decreased their assessed risk for violence exceptionally well (30% or more) on the Clinical (C) and Risk management (R) scales in the (HCR-20), and to compare them in terms of demographic data.

Methods: The HCR-20 risk assessment instrument was used to assess the risk for violence in 267 patients admitted to a Swedish forensic psychiatric clinic between 1997 and 2010. Their assessments at admission were compared with a second, and most recent, risk assessment.

Results: The risk for violence decreased over time. Demographic criteria had no impact on differences on decreased risk. Only two factors, namely gender and psychopathy showed a difference. Risk factors associated with stress and lack of personal support were the items that turned out to be the most difficult to reduce.

Conclusion: The results show that risk prevention in forensic care does work and it is important to continue to work with risk management. The study highlights the importance of a careful analysis of the patient's risk for violence in order to work with the patient's specific risk factors to reduce the risk.

Keyword
forensic nursing, risk assessment, violence
National Category
Nursing Forensic Science
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-19781 (URN)10.1016/j.apnu.2013.03.004 (DOI)000322847900007 ()2-s2.0-84881023819 (Scopus ID)
Available from: 2013-08-28 Created: 2013-08-28 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
2. Reducing or Increasing Violence in Forensic Care: A Qualitative Study of Inpatient Experiences
Open this publication in new window or tab >>Reducing or Increasing Violence in Forensic Care: A Qualitative Study of Inpatient Experiences
2015 (English)In: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 29, no 6, 393-400 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Semi-structured interviews with 13 forensic psychiatric inpatients that had decreased their assessed risk of violence were analyzed using interpretive description. The main contribution from this study is a detailed description of patients' own strategies to avoid violence. Participants described having an ongoing inner dialog in which they encouraged themselves, thereby increasing their self-esteem and trying to accept their current situation. An unsafe and overcrowded ward with uninterested and nonchalant staff increased the risk of aggressive behavior. In the process of decreasing violence, the patients and the forensic psychiatric nursing staff interacted to create and maintain a safe environment.

National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-19783 (URN)10.1016/j.apnu.2015.06.009 (DOI)000365559300008 ()2-s2.0-84947032146 (Scopus ID)
Projects
Reduced violence in Forensic care
Available from: 2013-08-28 Created: 2013-08-28 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
3. Reaching a turning point – how patients in forensic care describe trajectories of recovery
Open this publication in new window or tab >>Reaching a turning point – how patients in forensic care describe trajectories of recovery
2014 (English)In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, no 3, 505-514 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In Sweden, the duration of treatment is increasing for patients admitted to forensic psychiatric care. To reduce the length of stay it is important for the forensic rehabilitation and recovery process to be effective and safe. Not much is known about how the process of recovery and transition begins and how it is described by the forensic patients. The purpose of this study was to explore how forensic patients with a history of high risk for violence experienced the turn towards recovery. A qualitative content analysis was used to analyze interviews with 10 patients who had decreased their assessed risk for violence on the risk assessment instrument HCR-20, and who were successfully managed a lower level of security. Three themes were identified: (1) the high risk phase; facing intense negative emotions and feelings (2) the turning point phase; reflecting on and approaching oneself and life in a new way (3) the recovery phase; recognizing, accepting and maturing. In the high risk phase chaotic and overwhelming feelings were experienced. The turning point phase was experienced as a sensitive stage and it was marked by being forced to find a new, constructive way of being. The recovery phase was characterized by recognizing personal circumstances in life, including accepting the need for structure, a feeling of maturity and a sense of responsibility for their own life. In order to ensure a successful recovery, the forensic nursing staff needs to recognize and support processes related to treatment motivation and turning points. Recommendations for best nursing practice are given accordingly.

Keyword
forensic patients, interviews, recovery, reduced violence, turning point
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-19784 (URN)10.1111/scs.12075 (DOI)000340288100010 ()2-s2.0-84904902706 (Scopus ID)
Note

Published online 19 Aug 2013

Available from: 2013-08-28 Created: 2013-08-28 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
4. Turning points and treatment readiness in forensic patients: A study based on staff experiences.
Open this publication in new window or tab >>Turning points and treatment readiness in forensic patients: A study based on staff experiences.
2014 (English)In: Nordisk sygeplejeforskning, ISSN 1892-2678, E-ISSN 1892-2686, Vol. 4, no 3, 175-188 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Many individuals sentenced to forensic psychiatric care fail in the rehabilitation process, resulting in long-term inpatient hospital care. The concepts of turning points and treatment readiness in forensic settings should therefore be afforded more attention. Much can be learned from the features that characterize trajectories of recovery and processes related to turning points. The aim of this study was to explore forensic nursing staff’s experiences of forensic psychiatric patients’ turning towards recovery. A qualitative content analysis was used to analyse interviews with 13 forensic psychiatric nursing staff. Analysis of the data revealed two main themes with implications for clinical practice: promoting a turning point and recognizing a turning point. In the first of these, the emphasis was on actions and conditions that must exist to promote a turning. In the second, the main experiences related to recognizing a turning point were stories about visible and perceptible changes in the patient. The experiences that stood out most distinctly were those of being able to wait out the patient, and having patience when there was a lack of progression. The composition of staff and patients contributed to whether or not the environment was perceived as salutary.

Keyword
Forensic Nursing, changing process, forensic psychiatric care, interviews, recovery
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-19785 (URN)
Available from: 2013-08-28 Created: 2013-08-28 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2875 kB)1215 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2875 kBChecksum SHA-512
4a919f92110f9947872323d77e31e69625805f50bf865cf7527bca6576f4d590c71210fb9845e05cad7ff186bdc64079430bba1546d3372206835a2b6493dbdf
Type fulltextMimetype application/pdf