Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gemenskap och utvecking i arbetslaget, en konflikt
Södertörn University, School of Culture and Education, Teacher Education.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The fellowship an d cultivation of a team, a conflict (English)
Abstract [sv]

Kan ambitionen att hålla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det är så vilka faktorer kan tänkas sätta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?

Att arbeta med människor kräver förmågan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstå den andre. När ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstår det maktstrukturer som påverkar hur språk och tankar färgar av sig på olika kunskapsområden. Vilken Kunskap som anses vara den ”sanna”. Att komma med andra infallsvinklar att se dessa ”sanningar” som är de dominerade kan utmana gruppens sociala trygghet och gemenskap. Nya positioner ska tas och nya tankar och ord ska implementeras. Där i skärpunkterna slängs allt kunnande och vår trygghet i gruppen upp i luften. Ingenting känns säkert längre och det är lätt att retirera mot säker mark igen. Helt enkelt att avfärda den andres ord som nonsens.

I förskolan har genusdiskursen varit ett sådant område. Som pedagog i förskolan har vi ett uppdrag som säger att vi ska arbeta med att bryta könsstereotypiska roller. Vår kunskap att arbeta med detta område har setts som en självklarhet från föräldrar, chefer och samhället i övrigt. Men misslyckandet att skapa en kultur där detta ämne är väl förankrat och diskuterat hos pedagogerna är ett faktum. Lika förgrenad och komplext som forskningen är inom jämställdhetsarbete är uppfattningarna om hur en bra jämställdhetspedagogik ska genomföras.

Två tunga inriktningar är könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Men hur har de förståtts och fungerat i verksamheterna? Finns det svar i ett historiskt perspektiv, hur förskollärarens roll har växt fram och vilka förväntningar som finns på yrkesrollen samt hur denne närmar sig ny kunskap?

Abstract [en]

Can the ambition of keeping a good working climate among colleagues be a threat to a deeper knowledge? If so which factors can play part in knowledge not being implemented between colleagues.

To work with people demands the ability to hear what the other person is saying all in the good will of understanding. When a team will start to work with each other there are structures of power being made. Those structures will make mark on which knowledge that will be considered the ”true” knowledge. Factors like power, tradition of thinking and linguistics will play a part in the process of making this true knowledge. If the knowledge that is considered by the team to be true is challenged it can make the group feel threatened. Things such as fellowship is no longer a certain as all thing are up in the air and new positions of power are being made. There when things feel uncertain its easy to retreat to old ways where thing are much more secure. And new thoughts to the group is running the risk of being dismissed as nonsense.

In the swedish education system (from the ages 1-5 years) the pedagogy aiming to counter gender bias is such an area. As teachers in our schooling system we are expected to work with methods that prevent the children of  being raised in traditional views of gender. We are thought of as experts by parent, our superiors and society in general. But the failure in building a teaching culture where this area is well incorporated is clear. As complexed and massive as the ideas and theories are about working with this matter as multifaceted are the thoughts that say wich way is best to put it in practice. As it is now there are two specializations that are dominating. A gender neutral and the compensating pedagogy. But how has it worked in practice? Can answers be found in a historical perspective in the question how teachers have become to look upon themselfs and how to address new knowledge such as gender bias? 

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 37 p.
Series
Kristian Ek
Keyword [en]
Team, exclusion, development, power, dialogue, swedish school history, gender
Keyword [sv]
Arbetslag, utanförskap, utveckling, makt, samtal, förskolehistoria, genus
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-19125OAI: oai:DiVA.org:sh-19125DiVA: diva2:627923
Subject / course
Education Studies
Presentation
, Hägersten
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-06-13 Created: 2013-06-12 Last updated: 2013-06-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(375 kB)487 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 375 kBChecksum SHA-512
98528b33af7e6c7a22f08d43b7304107f2f556c19b257447b1ed561e92d85522df1d0ab04dcf6807ce5f6c4d75c8d850fddb80ef82fd099edf6f3255299484de
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Teacher Education
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 487 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 433 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf