Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Finanskrisen, förväntningarna och förtroendet
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science. (DEMICOM)ORCID iD: 0000-0002-2734-5821
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Media and Communication Science.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med denna avslutande rapport kring finanskrisen hösten 2008 är att diskutera kriskommunikationens villkor och opinionsbildningens dynamik genom att analysera det kommunikativa samspelet mellan politiker och myndighetsaktörer, nyhetsrapporteringen i de traditionella massmedierna och medborgarna. Vidare analyseras huruvida detta kommunikativa samspel påverkat opinionen och allmänhetens förtroende för aktörerna. Slutligen jämförs det kriskommunikativa samspelet under finanskrisen med motsvarande skeende under tsunamikatastrofen 2004/2005 och svininfluensan 2009.Analysen av finanskrisen visar att medierna vid detta tillfälle hade en tydlig roll som katalysator i det kommunikativa samspelet. Det var förstås inte medierna som skapade den finansiella krisen, men de tog ett viktigt kommunikativt initiativ och uppmärksammade krisen nyhetsmässigt i stor omfattning. Opinionsmässigt bidrog medierna till att skapa en bild av finanskrisen som det var mycket svårt för andra samhällsaktörer att inte förhålla sig till. Flera faktorer bidrog till att bilden av regeringen i medierna – mot alla odds – kunde bli så fördelaktig under finanskrisen. Här förtjänar att påpekas att frånvaron av en stark politisk opposition i Sverige hösten 2008 sannolikt spelade roll i sammanhanget. Det var nämligen ont om sådana kontrasterande och konkurrerande krisuppfattningar i det svenska samhället som medierna vanligen gärna återger för att åstadkomma en allsidig rapportering. Finanskrisen beskrevs överlag på ett entydigt sätt: det rörde sig här om en händelse som inträffat i omvärlden och där ansvaret framförallt fanns utanför landets gränser.Regeringen accepterade den bild av krisen som förmedlades i medierna, och anpassade sitt eget budskap till denna bild. Det skapades en överensstämmelse mellan den rådande mediebilden och regeringens egen fortsatta kommunikation om finanskrisen. Utifrån denna grundläggande problembeskrivning vidtog sedan regeringen olika åtgärder som bekräftade den allvarliga situationen, men också pekade på att den svenska ekonomin var i god ordning och att den svenska regeringen var beredd att möta de utmaningar som den nya situationen krävde. Allt detta bidrog i sin tur till att allmänhetens förväntningar i samband med finanskrisen får betraktas som låga. När regeringen i detta läge kunde framstå som handlingskraftig – och när medierna inte heller hade andra aktörers alternativa tolkningar att återge – är det måhända inte särskilt överraskande att regeringens krishantering uppfattades övervägande positivt av den svenska allmänheten, och att förtroendet för den inte heller påverkades negativt av krisen.

Place, publisher, year, edition, pages
2013.
Series
DEMICOM rapport, 11
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-18904Local ID: DEMICOMISBN: 978-91-86694-89-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:miun-18904DiVA: diva2:619931
Available from: 2013-05-07 Created: 2013-05-07 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(487 kB)