Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Energieffektivisering av betonghus i Kurdistan.
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013).
Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013).
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (university diploma), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesisAlternative title
Improved energy efficiency of concrete houses in Kurdistan (English)
Abstract [sv]

Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt. Våra huvudfrågor har varit enligt nedan.Hur ser effektbehovet ut vad gäller uppvärmning och nedkylning, för ett typhus byggt i Kurdistan när husstommen består av: 1. Betong. 2. Lättklinkerbetong. 3. Betong och cellplast. 4. Betong och cellplast och tegel. Genom att skapa ett typhus samt ta fram olika konstruktionslösningar med de ovan nämnda materialen, har vi kunnat göra jämförelser i årsförbrukning av energi med hjälp av dataprogrammet VIP-Energy.Efter utförda analyser framgick det att betong, tegel och lättklinkerbetong absorberar värme. Detta är mycket negativt i varma klimat då det ökar villornas nedkylningsbehov. På grund av detta var konstruktionen med högst isoleringsförmåga inte den mest energisnåla. Resultatet av studien visar att cellplast är det mest effektiva tilläggsmaterialet med en energiförbrukning som sparar 22 848 kWh/år, i jämförelse med betonghuset.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 35 p.
Keyword [sv]
energieffektivisering betong cellplast tegel lättklinkerbetong kurdistan
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-26922Local ID: BY:1OAI: oai:DiVA.org:kau-26922DiVA: diva2:615955
Subject / course
Building Engineering, Bachelor of Science
Uppsok
Technology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-05-08 Created: 2013-04-12 Last updated: 2013-05-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1108 kB)315 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1108 kBChecksum SHA-512
68a6df1f527bed2748a55f47f8354a8696d8d8b7d4bc52dc4c48b9e834a3155fde5ae9db318cbe290864ffb797bd462c16af83438ee0f32792421124be09f8d2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013)
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 315 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 235 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf