Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hammarö kommuns fortbildningsorganisation för baspersonal inom äldre- och handikappomsorgen: Ta vara på och utveckla interna resurser genom ett dialogiskt förhållningssätt
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, FoU Välfärd Värmland.
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Hammarö kommun har byggt upp en fortbildningsorganisation förfortbildning av sin baspersonal inom äldre- och handikappomsorgen.Alla kurser har samma format och samma pedagogiska upplägg ochden pedagogiska formen bygger på dialog. De första kurserna hölls2007. Fortbildningsorganisationen har också byggt på att rekryteralärare internt inom socialförvaltingen. Alla lärare har fått en gemensam pedagogisk utbildning.Studiens första syfte var att dokumentera och beskriva fortbildningsorganisationen och dess pedagogiska form. Studiens andra syfte var att sammanställa de kursutvärderingar angående fortbildningen som deltagare har besvarat genom åren. Mellan åren 2007 och 2011 hade 757 kursutvärderingar samlats in. Utvärderingen genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Typvärdet, det vill säga det vanligaste förkommande betyget för de tre delmomenten; kursen som helhet, genomförande/pedagogik samt möjligheterna att använda kunskapen var betyget fem. Vilket i sin tur representerade mycket bra. Vad som framkom i den kvalitativa analysen var att deltagare som valde att beskriva svårighetsgraden med enstaka ord eller korta fraser ansåg att den var lagom eller bra. Faktorer som underlättade svårighetsgraden var materialet, kursens upplägg, genomförandet, deltagarens tidigare erfarenhet samt innehållet.Studiens tredje syfte var att belysa hur både lärare och kursdeltagarevärderade Hammarö kommuns sätt att fortbilda baspersonalen, denså kallade Hammarömodellen. Det genomfördes åtta enskildaintervjuer med kursdeltagare samt två fokusgrupper med totalt åttalärare. Resultatet visade att ny kunskap uppstod genom erfarenhetsutbyte. Det dialogiska förhållningssättet kunde således betraktas som en framgångsfaktor för fortbildningsorganisationen. En faktor som främjade dialog och diskussion var att det var frivilligt för baspersonalen att delta. Detta skapade intresserade och engageradedeltagare som antogs bidra mer i diskussionerna. Gruppstorleken ochhuruvida deltagarna kom från samma arbetsgrupp hade ocksåinverkan på diskussionerna. Det dialogiska förhållningssättet var enförutsättning för att rekrytera lärarna internt. En faktor som i sin turpåverkades av att lärarna rekryterades internt var utbudet. Enförutsättning har varit att det finns någon person i socialförvaltingensom kan och vill hålla i kursen för att den ska bli av. Dessutom om enlärare slutar så kan det finnas en risk att kursen förvinner trots attbehovet av kunskap finns kvar. Den gemensamma kursstrukturen ochde gemensamma formella reglerna skapade trygghet åt de interntrekryterade lärarna.Studiens fjärde och sista syfte var att undersöka huruvidakursdeltagarna upplevde att kompetensutvecklingen hade kommit tillanvändning i arbetet och i så fall hur, samt undersöka vilkaförutsättningar som enligt dem krävdes för att tillämpa kompetensutvecklingen. Åtta deltagare intervjuades. Resultatet visade att det fanns flertal situationer där deltagarna ansåg att de användekunskapen. Det var i relation till brukaren, kollegor, anhöriga ellergod man. Kunskapen medförde även förändringar för deltagarensjälv. Det främsta användningsområdet var dock för att främjabrukarens välbefinnande. Kunskapen underlättade i bemötandet avbrukaren, den ökade förståelsen för brukarens sjukdom, symtom ellerproblematik. En ytterligare faktor som utvecklades i och med attpersonalen deltog i olika fortbildningskurser var de fick en ökadförståelse för människor i sin omgivning, förståelse för andrakollegors arbetsuppgifter samt förståelse för beslut och beslutsvägar.Resultatet visade också att förutsättningar som krävdes för atttillämpa kunskapen handlade om kunskapsinhämtningen, brukaren,deltagaren själv samt anhöriga. Det handlade också om vilkamöjligheter och resurser en person hade, hur mycket tid en personhade samt möjligheten att stöta på ett tillfälle då kunskapen kundeanvändas.Erfarenhetsutbyte som uppstod i och med att fortbildningsorganisationen har byggt på ett dialogiskt förhållningssätt var något som poängterades som positivt genomgående i de tre resultatdelarna. Ett annat resultat som var återkommande genom studien var att det var bra att kursdeltagarna kom från olika arbetsplatser. Det tillförde mer kunskapsmässigt. Ett tredje återkommande resultat var att det var bra om det åtminstone var två personer från samma arbetsplats som gick på samma kursomgång. Det var i sin tur något som deltagare ansåg ökade möjligheten att tillämpa kunskapen. En ytterligare aspekt som påtalades ett flertal gånger i de olika resultatdelarna var vikten av balans mellan utrymme för teori och utrymme för diskussion.Enligt deltagarna och lärarna saknades ett moment i den nuvarandekursstrukturen och det var ett uppföljningstillfälle. De efterlyste ocksåatt antagningen och rekryteringen av lärare skulle präglas avöppenhet. Det fanns andra faktorer som lärarna ansåg var viktiga förupprätthållandet och utvecklingen av fortbildningsorganisationen.Det var att lärarna ville ha stöd från chefen, ekonomisk kompensation, gemensamma träffar, egen fortbildning i sitt ämne samt tid att förbereda och revidera sin kurs.Chefernas inställning till fortbildningsorganisationen är av vikt, delsför att kunna tillgodose lärarnas önskemål, dels på grund av vilkasignaler de sänder ut till baspersonalen angående värdet av attfortbilda sig. Fortbildningsorganisationen ger även förutsättning föratt all baspersonal kan få samma möjlighet till fortbildning ikommunen. Utan fortbildningsorganisationen är det förmodligen upptill personalens respektive chef hur fortbildning ser ut för varjeindivid.Genom att rekrytera lärarna internt skapas en kostnadseffektivfortbildning. Om kostnaderna hålls nere innebär det att detgenomförs samt att fler personer kan fortbildas. Att fortbildningenhar organiserats innebär också att det blir en kontinuitet ikompetensutvecklingen för baspersonalen.

Place, publisher, year, edition, pages
FoU Välfärd Värmland: Karlstads universitet, 2012. , 179 p.
Series
FoU-rapport, 2012:6
Keyword [sv]
fortbildningsorganisation, dialog, baspersonal, kommun, internt rekryterade
National Category
Social Sciences Social Work
Research subject
Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-26335OAI: oai:DiVA.org:kau-26335DiVA: diva2:605042
Available from: 2013-02-22 Created: 2013-02-13 Last updated: 2013-02-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Hammarö kommuns fortbildningsorganisation för baspersonal...(2306 kB)223 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 2306 kBChecksum SHA-512
fbe82accef5f8a200ab1a99b5ce699be1a484b248c31dd38cf41e7e868413c6fb402c4051022904745f3f1a7c4f19df58d8e032d98062067d5a7d6fe8b24aacd
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lönnfjord, VictoriaHernell Blomqvist, Mia
By organisation
FoU Välfärd Värmland
Social SciencesSocial Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 223 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 115 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf