Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Patterns of gender equality at workplaces and psychological distress
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS).
Department of Social Sciences, Mid Sweden University.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
2013 (English)In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 8, no 1, e53246- p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Research in the field of occupational health often uses a risk factor approach which has been criticized by feminist researchers for not considering the combination of many different variables that are at play simultaneously. To overcome this shortcoming this study aims to identify patterns of gender equality at workplaces and to investigate how these patterns are associated with psychological distress. Questionnaire data from the Northern Swedish Cohort (n=715) have been analysed and supplemented with register data about the participants’ workplaces. The register data were used to create gender equality indicators of women/men ratios of number of employees, educational level, salary and parental leave. Cluster analysis was used to identify patterns of gender equality at the workplaces. Differences in psychological distress between the clusters were analysed by chi-square test and logistic regression analyses, adjusting for individual socio-demographics and previous psychological distress. The cluster analysis resulted in six distinctive clusters with different patterns of gender equality at the workplaces that were associated to psychological distress for women but not for men. For women the highest odds of psychological distress was found on traditionally gender unequal workplaces. The lowest overall occurrence of psychological distress as well as same occurrence for women and men was found on the most gender equal workplaces. The results from this study support the convergence hypothesis as gender equality at the workplace does not only relate to better mental health for women, but also more similar occurrence of mental ill-health between women and men. This study highlights the importance of utilizing a multidimensional view of gender equality to understand its association to health outcomes. Health policies need to consider gender equality at the workplace level as a social determinant of health that is of importance for reducing differences in health outcomes for women and men.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. Vol. 8, no 1, e53246- p.
Keyword [en]
gender equality, workplace, psychological distress, cluster analysis, gender, work
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-63972DOI: 10.1371/journal.pone.0053246OAI: oai:DiVA.org:umu-63972DiVA: diva2:585455
Funder
FAS, Swedish Council for Working Life and Social Research, Dnr 2007-2073
Available from: 2013-01-11 Created: 2013-01-09 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved
In thesis
1. Gender equality and health experiences: workplace patterns in Northern Sweden
Open this publication in new window or tab >>Gender equality and health experiences: workplace patterns in Northern Sweden
2013 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
Jämställdhet och hälsoupplevelser : arbetsplatsmönster i norra Sverige
Abstract [en]

Gendered practices of working life create gender inequalities through horizontal and vertical gender segregation in work, which may lead to gender inequalities in health experiences. The workplace is an important part of the social circumstances under which health opportunities and constraints are shaped. The workplace has also been identified as an important arena for gender constructions. Still, there is a lack of research about the relations between workplace gender equality and health experiences. The aim of this thesis was to explore gender equality and health experiences in a workplace setting.

Qualitative and quantitative methods were used. In the qualitative studies all caregiving staff at two establishments providing care for elderly was invited to participate in focus groups (Papers I & II). A moderator led 14 focusgroup discussions. Qualitative content analysis was used to analyse the transcribed discussions. For the quantitative studies questionnaire data from the Northern Swedish Cohort (n=836) were analysed and supplemented with register data about the participants’ workplaces. The register data were used to stratify the workplaces according to gender composition (paper IV) and to create gender equality indicators of the number of women and men at the workplace, education, salary and parental leave (Paper III). Cluster analysis was used to identify patterns of gender equality at the workplaces. Logistic regression analysis, adjusting for individual socio-demographics and previous psychological distress, were used to analyse psychological distress in relation to both clusters and gender compositions.

This thesis identifies various workplace patterns of gender equality and how they are related to health experiences. The results from the focus group study showed that workplace stressors had a structural character, often originating from societal processes outside the own organization, whereas health resources had a relational character and were constructed within the organization (paper I). Gender equality was seen as a structural issue not connected to the individual health experiences and gender inequalities were justified through focusing on personalities and interests in work division (paper II). The cluster analysis resulted in six distinctive clusters with different workplace patterns of gender equality (paper III). The most gender-equal cluster was characterized by gender equality in salary and parental leave and was associated with the lowest prevalence of psychological distress, with no significant differences between women and men. The clusters were associated with psychological distress among women only. The highest odds for psychological distress among women were found in a traditional unequal cluster. Analyses of the gender composition at the workplace showed that the highest prevalence of psychological distress was found at workplaces with a mixed gender composition (paper IV). The psychosocial work environment was rather similar independent of the workplace gender composition.The factors most strongly associated with psychological distress were high demands and low control at workplaces with more men, being looked down upon at workplaces with a mixed gender composition, and social support at workplaces with more women.

Gender perspectives highlight the importance of gender relations in research on work-related health. Gender inequalities at workplaces can be part of the explanation to women’s worse self-rated health. A multidimensional view of gender equality is necessary to understand health consequences of specific workplace situations. Workplaces are important arenas for health promotion activities and gender equality aspects needs to be taken into account to reach both women and men. Adequate health promotion needs to shift focus from individual health strategies to structural solutions that can challenge the root of the problem.

Abstract [sv]

Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika hälsokonsekvenser för kvinnor och män. Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter under vilka hälsomöjligheter och -begränsningar skapas. Arbetsplatsen har också identifierats som en viktig arena för genuskonstruktioner. Trots detta saknas forskning om relationerna mellan jämställdhet på arbetsplatser och hälsoupplevelser. Den här avhandlingen syftar till att studera sambanden mellan jämställdhet på arbetsplatser och de anställdas hälsoupplevelser.

Avhandlingen använder både kvalitativa och kvantitativa metoder. I de kvalitativa studierna erbjöds all vårdpersonal på två äldreboenden att delta i fokusgruppsdiskussioner (Artikel I & II). Sammanlagt genomfördes 14 fokusgrupper. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade fokusgrupperna. I de kvantitativa studierna användes enkätdata från Luleåkohorten(n= 836) som kompletterats med registerdata om deltagarnas arbetsplatser. Registerdata användes för att stratifiera deltagarna utifrån könssammansättningen på deras arbetsplatser (artikel IV) och för att skapa jämställdhetsindikatorer för arbetsplatserna vad gäller andel män och kvinnor, utbildningsnivå, lön och föräldraledighet (artikel III). Klusteranalys användes för att identifiera mönster av jämställhet på arbetsplatserna. Skillnader i psykiska besvär mellan klustren respektive de olika könssammansättningarna analyserades med logistisk regressionsanalys som justerats för sociodemografiska variabler och tidigare psykiska besvär.

Avhandlingen identifierar olika jämställdhetsmönster på arbetsplatsenoch hur de är relaterade till hälsoupplevelser. Resultaten från fokusgruppstudierna visade att de hälsorelaterade stressorerna hade en strukturell karaktär som ofta hade sitt ursprung i sociala processer utanför den egna organisationen. Hälsoresurserna var i hög utsträckning av relationell karaktär och skapades inom organisationen. Ojämställdhet sågs som ett strukturellt problem som inte kopplades till individuell hälsa. Ojämställdhet i arbetsfördelningen försvarades genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. Kvantitativa analyser resulterade i sex kluster med olika jämställdhetsmönster på arbetsplatserna. Det mest jämställda klustret kännetecknades av arbetsplatser med jämställda löner och föräldraledighet och var relaterat till den lägsta förekomsten av psykiska besvär. I detta kluster hade också män och kvinnor samma förekomst av psykiska besvär. Bland kvinnorna fanns det skillnader mellan klusterna vad gäller psykiska besvär, men inte bland männen. Den högsta förekomsten av psykiska besvär bland kvinnor fanns i det traditionellt mest ojämställda klustret (artikel III) samt på arbetsplatser med en blandad könssammansättning (artikel IV). Variationen i den psykosociala arbetsmiljön var liten mellan arbetsplatser med olika könssammansättning men det fanns skillnader i sambanden mellan den psykosociala arbetsmiljön och psykiska besvär. De faktorer som hade starkast samband med psykiska besvär var höga krav och låg kontroll på arbetsplatser med en majoritet män, att bli ”sedd ner på” på könsblandade arbetsplatser, och socialt stöd på arbetsplatser med en majoritet kvinnor.

Genusperspektiv är viktiga för att lyfta fram betydelsen av genusrelationer i forskning om arbetsrelaterad hälsa. Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till kvinnors sämre självskattade hälsa. En mångdimensionell syn på jämställdhet är nödvändig för att förstå hälsokonsekvenser av specifika arbetsplatssituationer. Arbetsplatser utgör också viktiga arenor för hälsofrämjande åtgärder och jämställdhetsaspekter måste beaktas för att dessa åtgärder ska nå både kvinnor och män på arbetsplatserna. Hälsofrämjande arbete måste skifta fokus från individuella, beteendeinriktade hälsostrategier till strukturella lösningar som kan utmana grunden till problemen.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2013. 66 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1542
Keyword
gender equality, workplace, health experiences, focus groups, cluster analysis, gender, work environment, gender regimes
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-63973 (URN)978-91-7459-542-0 (ISBN)
Public defence
2013-02-01, sal 135, byggnad 9A, målpunkt X, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
FAS, Swedish Council for Working Life and Social Research, Dnr 2007-2073Vinnova
Available from: 2013-01-11 Created: 2013-01-09 Last updated: 2013-01-11Bibliographically approved
2. “An equal share, that’s my medicine”. Work, gender relations and mental illness in a Swedish context.
Open this publication in new window or tab >>“An equal share, that’s my medicine”. Work, gender relations and mental illness in a Swedish context.
2013 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Background: Women and men in Sweden are in paid work to almost the same extent, but are found in different occupations and positions in the labour market. Still, women perform the bulk of the unpaid domestic work at home. Gendered inequalities in these respects leave women and men exposed to different work environments and responsibilities, which in turn can have gendered health consequences. In public health research there is a lack of studies on domestic work that include women and men, as well as a lack of qualitative studies exploring individuals’ experiences of domestic work and mental health. At the workplace level, few attempts have been made to analyse how several dimensions of gender equality at workplaces are related to health status and there is a lack of studies with a contextual approach combining many different variables that are at play simultaneously. Because of the cross-sectional design of previous studies on paid and domestic work there is a lack of analyses taking possible health-related selection into account, which makes it difficult to ascertain whether gender equality leads to better health or if good health is a prerequisite for gender equality.

Aim: The aim of this thesis was to analyse gender relations of work (at workplaces and at home) in relation to mental illness among women and men.

Methods: The thesis was based on data from the Northern Swedish Cohort. The baseline survey was conducted in 1981 when the participants were 16 years old (n= 1080, 574 boys and 506 girls), with follow-up at age 18, 21, 30 and 42. The response rate was 94 % throughout the last follow-up in 2007. Data from the Northern Swedish Cohort were supplemented with register data about the employees at the participants’ workplaces. The analysis methods for the questionnaire and register data were logistic regression analysis and cluster analysis. Interviews were performed with four women and four men in the Northern Swedish Cohort and were analysed with a Grounded Theory approach.

Results: Women had overall greater responsibility for domestic work. Gender inequality in responsibility for domestic work and perceptions of gender inequality in the couple relationship (after adjustments for background variables and previous psychological distress) were associated with psychological distress among women and men. However, among men the relation between domestic work inequalities and psychological distress was affected by socioeconomic position relative to the partner. Having less responsibility for domestic work and a partner with higher socioeconomic position was associated with psychological distress among men. The qualitative analysis showed that gender relations were an important part of how the domestic work was unequally organised and related to experiences of mental illness among women and men. Among women the high burden of domestic work was experienced as an obstacle to experiencing good health. Among men the experience of being trapped in an outmoded masculinity was related to feelings of stress. At the workplace level, patterns of gender inequality were associated with psychological distress among women, but not among men. However, the most gender-equal pattern was related to lower as well as more similar levels of mental illness among women and men, which supports a convergence in health when women’s and men’s work conditions become more similar.

Conclusion: Gender equality at home and at work is central for reducing mental illness among both women and men, but also for achieving a good average health status in the population, which is a central public health target. When investigating social inequalities in health, gender perspectives are of great importance for deepening the understanding of how and why gender inequalities in paid and domestic work are related to mental illness. Integrating gender perspectives into public health policy could be a way to acknowledge power relations that hinder good public health.

Abstract [sv]

Bakgrund: Kvinnor och män i Sverige yrkesarbetar i nästan samma sträckning, men återfinns i olika yrken och positioner på arbetsmarknaden. Samtidigt utför kvinnor merparten av det obetalda arbetet i hemmet. Könade orättvisor i dessa avseenden innebär att kvinnor och män utsätts för olika arbetsmiljöer och ansvarsområden, vilket kan medföra könade hälsokonsekvenser. Dock är det få folkhälsovetenskapliga studier om obetalt arbete i hemmet och hälsa som inkluderar både kvinnor och män. Det är också en brist på kvalitativa studier som undersöker individers upplevelser av det obetalda arbetet i hemmet och psykisk hälsa. På arbetsplatsnivå har det gjorts få försök att analysera hur olika dimensioner av jämställdhet på arbetsplatser är relaterade till hälsostatus, och det är en brist på studier med en kontextuell metod som tar hänsyn till hur flera olika variabler samspelar. Tidigare folkhälsovetenskapliga studier som undersökt förvärvsarbete och hemarbete har framförallt använt sig av en tvärsnittsdesign, vilket gjort det svårt att utreda riktningen av samband mellan jämställdhet och psykisk hälsa, det vill säga om jämställdhet leder till bättre hälsa eller om god hälsa är en förutsättning för jämställdhet.

Syfte: Syftet med denna avhandling var att analysera genusrelationer i arbete (på arbetsplatser och i hemmet) i förhållande till självskattad psykisk ohälsa bland kvinnor och män.

Metod: Avhandlingen bygger på data från Luleåkohorten. Baslinjeundersökningen genomfördes år 1981 då deltagarna var 16 år (n=1080, 574 pojkar och 506 flickor). Uppföljningar har genomförts vid 18, 21, 30 och 42 års ålder och svarsfrekvensen var 94% under det senaste uppföljningen år 2007. Data från Luleåkohorten kompletterades med registerdata om anställda på deltagarnas arbetsplatser. Analysmetoder för enkät- och registerdata var logistisk regressionsanalys och klusteranalys. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor och fyra män i kohorten och analyserats med grundad teori.

Resultat: Kvinnor hade totalt sett ett större och män ett mindre ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Upplevelse av bristande jämställdhet i ansvar för obetalt arbete i hemmet och i parrelationen hade ett samband med psykisk ohälsa bland kvinnor och män (även efter justering för bakgrundsvariabler och tidigare psykisk ohälsa). Att ha mindre ansvar för det obetalda arbetet i hemmet och en partner med högre socioekonomisk klass hade även ett samband med psykisk ohälsa bland män. Den kvalitativa analysen visade att genusrelationer var en viktig del i en ojämställd organisering av hemarbete och relaterade till upplevelser av psykisk ohälsa bland kvinnor och män. En hög belastning av hemarbete var ett hinder för kvinnor att uppleva en god hälsa. Upplevelser av att vara instängd i en omodern maskulinitet innebar en stressfull situation bland män. Mönster av ojämställdhet på arbetsplatser hade ett samband med psykisk ohälsa för kvinnor, men inte för män. Däremot visade sig de mest jämställda arbetsplats-mönstern vara relaterade till lägre och mer liknande nivåer av psykisk ohälsa bland kvinnor och män, vilket stödjer en konvergens i hälsa när kvinnor och mäns arbetsplats förhållanden är likvärdiga.

Slutsats: Jämställdhet på arbetsplatser och i hemmet är viktigt för att minska psykisk ohälsa både bland kvinnor och män, men också för att uppnå en god genomsnittlig hälsa i befolkningen, något som är ett centralt folkhälsomål. Vid analyser av social ojämlikhet i hälsa är genusperspektiv av stor betydelse för att fördjupa förståelsen om hur och varför ojämställdhet i på arbetsplatser och i hemmet är relaterat till psykisk ohälsa. Att integrera genusperspektiv i folkhälsopolicy kan vara ett sätt att ta hänsyn till de maktrelationer som förhindrar en god folkhälsa.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2013. 94 p.
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1556
Keyword
Gender relations, gender equality, workplace, domestic work, mental illness, logistic regression, cluster analysis, grounded theory
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Public health
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-67119 (URN)978-91-7459-569-7 (ISBN)
Public defence
2013-04-12, Sal 135, byggnad 9A, ingång x1, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
FAS, Swedish Council for Working Life and Social Research, Dnr 2007-2073
Available from: 2013-03-22 Created: 2013-03-13 Last updated: 2013-03-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Patterns of gender equality at workplaces and psychological distress(1473 kB)498 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1473 kBChecksum SHA-512
6d9d8216f0bac7fde7e711181c751e1fc272a085fa0c1f40971543e7709c686bd77d7a5eab17e240425f77f76a545cc101f2777ab6c581d32a9000c196abeb8a
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Elwér, SofiaHarryson, LisaHammarström, Anne
By organisation
Family MedicineUmeå Centre for Gender Studies (UCGS)
In the same journal
PLoS ONE
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 498 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 411 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf