Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att främja kvinnors företagande: exemplet Östergötland
Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. (Helix)ORCID iD: 0000-0002-4167-5771
Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0002-8670-2542
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kvinnors företagande har varit på den politiska agendan under ett antal år. Hur många beror på vilka krav som ställs på att klassificeras som att vara på den politiska agendan. Det är värt att redan här nämna att det är intresset som är nytt. Inte kvinnor som företagare. De har funnits mycket, mycket längre och faktiskt i en relativt större omfattning än under de senaste decennierna (Sundin & Holmquist 1989). Uppmärksamheten är inte någon typisk svensk företeelse utan den förekommer över hela EU-området – kanske över hela världen. Men varför är det så? Vad är det som motiverar att just kvinnor uppmärksammas som företagare och att deras företagande bör ökas? Vems fel är det att kvinnors företagande är så lågt? Är det kvinnornas? Är det männens? Är det bankernas eller myndigheternas? Och vad har de satsningar som gjorts för att främja kvinnors företagande lett till – för kvinnor som är företagare, för kvinnor som önskar bli företagare, för kvinnor på arbetsmarknaden, för män i motsvarande situationer och, inte minst, för det stödsystem och det politiska system som initierat och hanterar stödet till kvinnor som företagare? De nämnda frågorna motiverade den undersökning som ligger till grund för föreliggande rapport som avser de satsningar som gjorts i Östergötland under cirka 15 år fram till och med år 2008.

Det övergripande syftet med tidigare insatser i Östergötland har, liksom annorstädes, varit att bidra till ett ökat antal och en ökad andel företag ägda, ledda eller på annat sätt drivna av kvinnor. Detta förväntas avspegla sig i nyföretagarstatistik, andel kvinnor på entreprenörskapsprogram m.m. Huruvida så verkligen blivit fallet, och om utfallet kan tillskrivas satsningar för att främja kvinnors företagande, syftar den här redovisade studien till att belysa. I rapporten redovisas en kartläggning och analys av projekt och satsningar med syfte att främja kvinnors företagande gjorda i Östergötland under perioden 1994–2008 för att:

  1. Öka kunskapen kring volym och inriktning på genomförda satsningar
  2. Analysera satsningarnas resultat ur två perspektiv:
  • policypåverkan på nyckelaktörer i regionen samt
  • faktiska avtryck på statistisk nivå

Som kommer att framgå gav kartläggningen upphov också till andra baser för analys och diskussion, exempelvis vilka politikområden som åberopas och vilken syn på kvinnors behov och kompetens som framkommer.

Att de resultat som visas och de resonemang som förs hämtas just från Östergötland har flera orsaker. En enkel, men avgörande, är att representanter för de i sammanhanget centrala organisationerna på regional nivå – Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam – är mycket intresserade av frågan och angelägna om att få svar på de frågor som ställts upp för projektet. Initiativ till studien togs av dessa aktörer tillsammans med ansvariga på Tillväxtverket (f.d. Nutek), den myndighet som har det nationella ansvaret för satsningar på kvinnors företagande. Det starka intresset för projektet har varit absolut nödvändigt för att kunna skaffa erforderligt material, vilket kommenteras mera under metodavsnittet nedan.

De resultat som redovisas måste för att förstås och bedömas sättas in i en större kontext. De satsningar som görs har sin motsvarighet i andra län och i andra länder – även om det finns regionala tillämpningar och kanske till och med innovationer. Kontextualisering behöver också göras i andra avseenden såsom näringsliv och arbetsmarknad i Östergötland och kvinnors företagande i stort. Det empiriska arbetet visade sig vara förenat med oväntat stora svårigheter av skäl som redovisas i metodkapitlet. Också detta är av betydelse för att rätt förstå svaren på de frågor som studien syftar till att besvara.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2011. , 95 p.
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213
Keyword [sv]
Kvinnliga företagare
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-87102OAI: oai:DiVA.org:liu-87102DiVA: diva2:585203
Available from: 2013-01-09 Created: 2013-01-09 Last updated: 2016-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Att främja kvinnors företagande: exemplet Östergötland(657 kB)173 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 657 kBChecksum SHA-512
4d047c347dac4daba152d6344f32beeffba709f621514ccc091c2d932c6f1ca55726d74b1be05f180506a909a2514505a2f53fde6caade6b3e5e1c0e8a15ce6c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sundin, ElisabethRapp, Gunilla
By organisation
Department of Management and EngineeringFaculty of Arts and Sciences
Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 173 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 261 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf