Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förskolans stöd till det svenska språket för barn med annan etnisk tillhörighet
University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
2012 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. 

Abstract [en]

This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language. 

Place, publisher, year, edition, pages
2012.
Keyword [en]
Multicultural pre-school, language development, bilingualism, parents, collaboration
Keyword [sv]
Mångkulturell förskola, språkutveckling, tvåspråkighet, föräldrar, sammarbete
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hig:diva-13602Archive number: PEDH12:12OAI: oai:DiVA.org:hig-13602DiVA: diva2:581319
Subject / course
Education
Educational program
Education – pre- and after-school centers
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-04-03 Created: 2012-12-30 Last updated: 2013-04-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA