Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Anpassning eller utveckling?: Lärares lärande under en kompetensutvecklingssatsning
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
2012 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker.

 

Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning. Kolbs lärcirkel, Piagets begrepp assimilation och ackommodation (eller med Ellströms termer anpassingsinriktat lärande och utvecklingsinriktat lärande) samt lärandets två processer och tre dimensioner formulerade av Illeris utgör det teoretiska ramverket.

 

I det kompetensutvecklingsarbete som jag har följt början av har jag sett olika typer av lärande. Lärarna uppskattar erfarenhetsutbyte där de kan inspireras av varandra och reflektera tillsammans. Några av lärarna pekar på att deras egna handlingar når ett steg vidare när de kopplas till teori och lyfts upp för gemensam reflektion och diskussion, i linje med Kolbs lärcirkelteori. Jag har också sett hur kompetensutvecklingens innehåll, individernas drivkrafter och samspel med andra samverkar, vilket blir tydligt då några lärares motivation till att genomföra arbetet ändrats – till det mer positiva eller det mer negativa – under arbetets gång. Ytterligare ett exempel på lärande är assimilation – att lärare genom komptensutvecklingsarbetet bekräftar eller vidgar tidigare kunskapsstrukturer. Flera efterlyser förutsättningar för att kunna ompröva tidigare kunskapsstrukturer och ändra på sitt sätt att agera – ackommodation.

 

Lärarande sker under kompetensutvecklingsarbetet. Den främsta faktorn som främjar lärande är erfarenhetsutbyte som innebär gemensam reflektion utifrån det som sker i lärarnas klassrum. Att det finns tid avsatt för detta utbyte är en förutsättning för att det ska leda till ökad gemensam kunskap. Gemensam reflektion utifrån lärarnas handling och gemensam tid är alltså främjande faktorer.

 

Det finns också hinder för lärandet. Framför allt diskuterar jag vilken typ av lärande organisationen vill ska ske. I det kompetensutvecklingsarbete jag har studerat sker Assimilationslärande eller anpassningsinriktat lärande. Vill man också att ackommodationslärarande eller utvecklingsinriktat lärande ska ske i större utsträckning är det av vikt att kritisk reflektion ges utrymme, att målen med arbetet diskuteras, ifrågasätts och görs gemensamma. Det är i den kritiska reflektionen då olika perspektiv och åsikter möts som ny kunskap och lärande som leder in på nya vägar uppstår. Denna reflektion kräver tid; såväl tid för individuell reflektion som gemensam reflektion.

 

Ledningen har ansvar för att det i organisationen finns tidsmässigt utrymme och utrymme att tänka kritiskt kring såväl målen för arbetet som vägen mot målen. Det är värt att fundera på vilken typ av lärande man vill ska ske när man som ledning drar igång ett kompetensutvecklingsarbete. Att alla ska ta till sig en och samma metod – innebär det att man är ute efter anpassningslärande utan kritisk granskning? Eller innebär skapandet av utrymme för reflektion att man strävar efter utvecklingslärande? I förlängningen leder dessa frågor till en diskussion om läraryrkets väsen – behöver lärare anamma samma metoder eller kan läraryrket vara ett yrke där lärares konstnärliga frihet ges stort utrymme?

Abstract [en]

To meet the constant changes in society of today it is essential for an organization that its members learn from each other. It is an important task for educational leaders to coordinate this. Since I am interested in becoming a headmaster and since I am interested in learning among teachers I decided to study a process where adult learning were in focus; an initial part of a teacher learning process on assessment for learning at a secondary school.

 

My study is based on interviews with six teachers about their experiences of the learning process to find out what kind of learning that occurs and what promotes or prevents learning.

 

The study relies on theories by Kolb, Piaget (or Ellström) and Illeris. Kolb´s learning cycle, Piaget´s concepts of assimilation and accommodation (what Ellström calls adaption oriented and development oriented learning) and the two processes and three dimensions of learning formulated by Illeris are theories that view learning as something that is created by individuals in interaction with their environment.

 

Different kinds of learning occurs in the learning process that I have been studying. The teachers appreciate experience exchange and common reflection, and some of them indicate that their own actions are developed when the experiences are objects for common reflection and discussion and when actions are connected to theory, as Kolb says in his theory of  learning cycle. Another kind of learning is occurring in the interaction of the content of the learning process, the teacher´s motivation and the cooperation with others. Some of the teachers´ motivation is getting stronger during the process, and some teachers are getting less motivated.

 

A third kind of learning is assimilation – some teachers are broadening or confirming former knowledge structures. Examples of accommodation, when prior knowledge structures are reconsidered, are hard to find because it is early in the process, but some of the teachers calls for better conditions for that kind of learning; they call for more time to reflect and more space for critical discussion.

 

The promoting factors for learning to occur is experience exchange involving common reflection on classroom situations. Scheduled time for this kind of exchange is also a promoting factor, in fact it is a precondition for learning to occur.

 

There are also barriers for learning to occur. I am discussing what kind of learning an organization are looking for when a learning process is initiated. In the process that I have studied there is examples of accommodation or adaption oriented learning. For accommodation or development oriented learning to occur to a greater extent, it is important that there is space for critical reflection and that objectives are discussed, questioned and made common. Where different perspectives and opinions are met it is possible for new knowledge and learning to occur. This reflection requires time for as well individual as common reflection.

 

Leaders in organizations are responsible for creating time and space for critical reflection on objectives and work. When an organization is about to start a learning process it is good to think about what kind of learning one wants to occur –  adaption oriented learning where everybody learn to use the same methods without any critical discussion or development oriented learning where there is space for critical reflection? This question –  what kind of learning an organization is looking for –  leads to a discussion about the nature of the profession of teaching –  are teachers obliged to embrace the same methods or is it possible to let teachers teach in different, individually colored ways?

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 49 p.
Series
Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Keyword [sv]
lärares lärande, reflektion, anpassningsinriktat lärande, utvecklingsinriktat lärande
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-185063OAI: oai:DiVA.org:uu-185063DiVA: diva2:570574
Subject / course
Pedagogiskt ledarskap
Educational program
Masterprogram i pedagogiskt ledarskap
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-11-22 Created: 2012-11-19 Last updated: 2012-11-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Anpassning eller utveckling?(802 kB)484 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 802 kBChecksum SHA-512
aa086b2695b14b74c4d4d1807f466146ce070186702cf47b21315991c7afc32970624b35fe3f3667b01f18eabc0d965a69a029c684664f6b6ce9a79ac4abda87
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Vesterlund, Rebecka
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 484 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1228 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf