Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fartygsprojektering och hydrostatikmodellering.
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Aeronautical and Vehicle Engineering.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Denna rapport behandlar olika delar av sjöfarten och inleds med en essä om sjöfart som ger en övergripande introduktion till området. En mycket stor del av världens transporter sker med fartyg då detta är ett energieffektivt och billigt sätt att frakta varor på.

En inledande fartygsprojektering görs för ett fartyg som ska lösa följande transportproblem: 250 lastbilar ska fraktas mellan Oxelösund och Åbo i vardera riktningen varje vecka. Sträckan är 200 sjömil och med 7 avgångar i veckan får fartyget en marschfart på 20 knop. Detta leder till att fartyget tar ca 36 lastbilar vid varje resa. Lastbilarna är fördelade på 2 däck med 3 filer på varje. Antal filmeter på fartyget beräknas vara 576 m. De huvudsakliga dimensionerna är längden i vattenlinjen

LPP som uppskattas till 106 m och längden över allt LOA uppskattas till 116 m. Bredden är 20 m. Fartyget beräknas ha en lättvikt på 4918 ton och en dödvikt på 1498.2 ton. I lastat tillstånd tas dessutom en ballast på 500 ton. Blockkoefficienten CB väljs till 0.57. Detta ger ett djupgående på 5.58 m. Släpmotståndet hos fartyget beräknas vara 0.51 MN och motoreffekten 13 000 hk. Fartyget har två propellrar med 5 blad och en diameter på 3.63 m. Bladens bredd är 0.68 m och stigningsförhållandet P/D väljs till 1.1. Dessa val baseras på verkningsgradsberäkningar, men även kavitationsproblematik beaktas. Initialstabiliteten hos fartyget analyseras bland annat med metacenterhöjden GM0 som beräknas till 0.87. Fartyget uppfyller dock inte kravet på kursstabilitet.

Slutligen studeras hydrostatikproblemet numeriskt. Detta resulterar i ett program som kan beräkna kurvan för den rätande hävarmen GZ. För att kunna beräkna denna behöver fartygets undervattengeometri beskrivas. Dessutom måste fartyget tillåtas hitta nya jämviktslägen för trim och djupgående när fartyget krängs i tvärskeppsled.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 51 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-103410OAI: oai:DiVA.org:kth-103410DiVA: diva2:559958
Uppsok
Technology
Available from: 2012-10-19 Created: 2012-10-11 Last updated: 2013-02-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3871 kB)469 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3871 kBChecksum SHA-512
f4e101f77aa90c88b3d33a9e39e355d291c6e26e761db8cfb86a67cce78c1dd9316fff204568506653318b4cb9b65c9e59fd51cd6ede2c73e9cf686d3dee6f04
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Aeronautical and Vehicle Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 469 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 158 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf