Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Staden som gruva: I fäders spår för framtids segrar
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
2012 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Urban mining : Past, present and future of recycling of disconnected underground infrasystems (English)
Abstract [sv]

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a. sina rutiner för urkopplade ledningar och genomförda projekt där ledningar tagits upp. Samma bolag frågades även om sina respektive fjärrvärmenät. Utöver dessa ingick telenätägaren Skanova, kommuner med anknytning till de tillfrågade nätägarna, metallåtervinningsföretag, entreprenörer och myndigheter i studien. Dessutom gjordes en litteraturstudie på området metallåtervinning.De viktigaste drivkrafterna för upptagning och återvinning av urkopplade infrasystem i mark visade sig vara ekonomi, utrymmeskonflikt i ledningsgatorna, krav i form av lagar, avtal eller egen policy, samt risk för miljöpåverkan. Alla förutom utrymmeskonflikt kan dessutom, beroende på omständigheterna, vara hinder för återvinning. En viktig möjliggörande faktor är att ledningens läge är känt och att den inte riskerar att förväxlas med andra ledningar.I dag är det vanligt att ledningar ligger kvar i marken en tid efter att de tagits ur bruk. I de fall de tas upp sker det ofta i samband med andra grävarbeten längs ledningen. Miljörisker, utrymmeskonflikter och krav kan tvinga fram upptagning av en ledning, medan ekonomi, med nuvarande metallpriser, är mer av ett hinder. Om återvinning av ledningar i mark ska bli norm krävs det att lönsamheten ökar. Detta kan ske genom ökade metallpriser, användande av alternativa metoder för upptagning, ett bredare synsätt som tar hänsyn till att återvinning kan minska behovet av primära metallresurser, eller kanske subventionering av återvunnen metall. Hårdare lagstiftning skulle kunna tvinga fram ökad återvinning, men för att alla inblandade ska vara med på det är det bättre att låta marknadskrafterna styra och att det baseras på frivillighet.Om återvinningen av infrasystem i mark ska ökas måste det göras insatser på flera nivåer. Nya metoder, som utvecklas av fristående entreprenörer, kan göra återvinning mer lönsam. Nationella mål och riktlinjer bör tas fram av Naturvårdsverket för att vägleda nätägare och markägare. Om ekonomiska styrmedel behövs måste det beslutas om av Riksdagen. Branschorganisationer och länsstyrelser kan samordna arbetet bland sina medlemmar och inom sina regioner. Markägarna måste sedan komma överens med nätägarna om vad som är lämpligt och vad som fungerar för just deras områden.

Abstract [en]

Earth’s natural mineral resources have, to some extent, already been used and depleted, and the future is both uncertain and debated. No one knows for certain exactly how much metal there is left in Earth’s crust, how much we can extract or for how long the resources are going to last. Meanwhile, we have installed ores of metal in our cities, in the form of electric cables, telecom cables and district heating pipes. Many of these are of course in use, but many have also reached end of life and been disconnected, and are thus available for recycling.The purpose of this study is to clarify barriers, drivers and enablers for metal recycling of disconnected underground infrasystems within the local electricity, telecom and district heating networks in Sweden. In order to do this, ten of Sweden’s largest owners of local underground electricity networks were asked e.g. about their routines and about projects where cables were taken up. The same companies were also asked about their district heating networks. Apart from these, the study included the telecom network owner Skanova, municipalities with connections to the ten electricity network companies, metal recycling companies, contractors and authorities. Furthermore, a literature study on metal recycling was conducted.The main drivers for taking up and recycling disconnected underground infrasystems proved to be economy, conflicts of space in the ground, rules and regulations in terms of legislations, contracts or company policies, and environmental impact risks. All of these, except for conflicts of space, could also, depending on the circumstances, be barriers for recycling. One important enabler is to know the exact position of the cables or pipes and that they don’t risk being confused with other cables or pipes.Presently, cables and pipes are commonly left in the ground for some time after they have been taken out of service. When they are eventually taken up, it is often done simultaneously with other digging operations along the cable or pipe. Environmental risks, conflicts of space and rules and regulations can force the excavation of cables and pipes, while economy, with current metal prices, is more of a barrier. If recycling of underground infrasystems is to become norm, the profitability needs to increase. This can occur through increased metal prices, use of alternative excavation methods, a wider view that takes into account that increased recycling can decrease the need for primary metal resources, or perhaps through subsidization of recycled metals. Tougher legislations could force a higher recycling rate, but in order to include all involved parts and not upset anyone, it is better to let the market drive and base it all on free will.If the recycling of underground infrasystems is to increase, efforts must be made on several different levels. New methods, developed by independent entrepreneurs, could make recycling more profitable. National goals and guidelines should be presented by the Swedish EPA, to guide and direct network owners and landlords. If financial instruments are needed, these must be decided upon by the parliament. Business associations and county administrations can coordinate the work among their members and within their regions. The landlords and the network owners must then agree on what is appropriate and applicable for their specific areas.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 46 p.
Keyword [sv]
"Urban mining", "Technospheric mining", infrasystem, "urkopplade ledningar", "industriell miljöteknik", "Gustav Vasa", "Staden som gruva", "Städer som gruvor"
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-81765ISRN: LIU-IEI-TEK-A--12/01404--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-81765DiVA: diva2:555916
Subject / course
Environmental Technology and Management
Presentation
2012-06-20, A31, A-huset, Linköpings Universitet, Linköping, 10:20 (Swedish)
Uppsok
Technology
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-09-24 Created: 2012-09-22 Last updated: 2012-09-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Staden som gruva - I fäders spår för framtids segrar(1802 kB)466 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1802 kBChecksum SHA-512
7c48626d84e03e798e45223c888d090f4d0ba5b72b96277df9146314bdd875aa415d3dbefbbccca7ab62cc4a1e9d1dea7b278376d3396d29d8e3c3860930983b
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Gustafsson, Marcus
By organisation
Environmental Technology and ManagementThe Institute of Technology
Infrastructure Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf