Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstätad putsfasad: Orsakad av fuktskador
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering, Building Technology and Design.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Civil and Architectural Engineering, Building Technology and Design.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Environmental impact caused by reconstruction of unventilated plaster walls : Caused by moisture damage (English)
Abstract [sv]

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.

Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.

Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen.

För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten. 

De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon.

Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år.

Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp.

Abstract [en]

When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one.

From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate.

This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers.

To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4.

The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation.

The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years.

The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 58 p.
Keyword [en]
carbon dioxide emissions, unventilated and undrained, moisture damage, emission values, material declarations
Keyword [sv]
koldioxidutsläpp, enstegstätad, fuktskador, emissionsvärden, byggvarudeklarationer
National Category
Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-102676OAI: oai:DiVA.org:kth-102676DiVA: diva2:555753
External cooperation
AK-konsult Indoor Air AB, Spånga
Subject / course
Constructional Engineering and Design
Educational program
Bachelor of Science in Engineering - Constructional Engineering and Design
Uppsok
Technology
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-09-21 Created: 2012-09-21 Last updated: 2013-03-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2209 kB)505 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2209 kBChecksum SHA-512
8b8556035b5a687240f246fb5494cb93da05508049859872b37a4fa4f167ed160211540a15d84fc7788ec32686991598114692468f3195fe01f833b7fc480ade
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Building Technology and Design
Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 505 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 422 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf