Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tränings-och nutritionsanalys av ryttare: En kartläggning av elitryttare/kuskar och A-tränare
Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), Biological and Environmental Systems (BLESS). (Exercise and Physiology Biomechanics and Health)
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inledning

Kunskap om olika personers näringsintag och grad av fysisk aktivitet utgör ett viktigt underlag för att kunna arbeta med hälsofrågor och för att kunna sätta dessa i relation till de aktuella rekommendationerna.

Ryttare, kuskar och tränare på elitnivå inom hästsport måste vara minst lika mån om sin fysiska och psykiska hälsa som andra elitidrottskvinnor och män, men få vetenskapliga studier ha genomförts på dessa atleter. Syftet med förliggande studie var att undersöka vanor hos ryttare, kuskar och tränare på elitnivå vad gällde fysisk aktivitet, kost, alkoholintag samt livskvalitet. Finansiering av projektet skedde via det statliga institutet VINNOVA i samarbete med företaget Eclipse Biofarma AB.

Metod

Validerade enkätfrågor, de flesta tagna från ”Nationella folkhälsoenkäten”, skickades ut till utvalda ryttare, kuskar och tränare. Studien kom att omfatta 72 personer. Enkäten som skickades ut innehöll totalt 62 frågor.

Totalt 33 personer svarade på hela enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 46 %. Svaren gavs av 44 % män respektive 56 % kvinnor.  De som valt att svara hade ett åldersspann mellan 21 till 66 år eller äldre, där majoriteten, 66 %, var 41 år eller äldre.

Resultat och diskussion

Den studerade gruppen hästsportmänniskor verkade vara väl upplysta om kostens och motionens betydelse för god hälsa och goda idrottsprestationer.

Antalet personer som utför fysiskt arbete i form av stallarbete var 23 stycken (72 %).  Det verkar som om de flesta utövare inser vikten av ytterligare fysisk träning utöver den med hästarna men att det är svårare att hitta motivation och tid till sådan träning. De flesta, 71 %, av de som svarat ville försöka öka sin fysiska aktivitet och en tredjedel av dessa ville gärna få stöd för att göra det. Att tävla 22 dagar per år eller mer, som 12 personer i studien gjorde, kräver en bra fysik av utövaren. En kropp som utsätts för hårt fysiskt arbete måste få chansen att återhämta sig emellanåt. Att få tid med återhämtning vid arbete med hästar kan vara svårt, det är omöjligt att låsa dörren och gå hem och vila över helgen. Gruppen hade uppseendeväckande mycket besvär med värk i leder och muskler och åt därför en hel del smärtstillande mediciner. Detta är en viktig notering väl värd att tas på allvar. Ensidigt tungt arbete och mycket ansvar kan vara orsaken. Hästsportmänniskor sätter hästens välbefinnande i centrum, står ut med egna besvär och behandlar dessa med hjälp av värktabletter, utan att ta sig tid och pengar att gå till botten med grundproblemet. Återhämtning, regelbunden träning med väl utvalda rörelser, medvetenhet om hur man ergonomiskt rätt utför olika typ av stallarbete och träning, massage, rätt kost vid rätt tidpunkt skulle förmodligen kunna rätta till grundproblemet till stor del. Några av respondenterna upplevde att de var trötta och här kan även kosten och måltidsmönstret ha betydelse.

Hälsotillståndet bedömdes av alla svarande vara någorlunda, bra eller t o m mycket bra. Nästan alla, 94 %, hade på det hela taget, känt sig någorlunda lyckliga de senaste veckorna resterande två personer hade känt sig mindre lyckliga än vanligt. Fyra personer hade dock upplevt mer än 8 dagars stress, nedstämdhet eller oro under den senaste månaden och 16 personer kände sig ganska mycket (3 personer) eller i viss mån (13 personer) stressade vid tiden för ifyllandet av enkäten.  Att få arbeta med sitt största intresse ger dock förmodligen många en upplevelse av livskvalitet.

De som svarat på enkäten verkar ha förstått vikten av att äta någorlunda regelbundet och att frukosten är viktig, alla deltagarna åt frukost och lunch minst 3 ggr per vecka och de flesta (90 %) åt frukost och lunch alla dagar i veckan. Trötthetskänslan, som vissa respondenter kände, skulle dock kunna bero på att energiintaget inte fördelats optimalt. Kolhydratbehovet ökar vid hård träning, en generell rekommendation är ett intag på ca. 8-10 g/kg kroppsvikt. Rekommendationerna är att äta kolhydrater och protein senast 30 minuter efter avslutad fysisk träning. Att ersätta vätskeförlusten under träning är också viktigt, rent vatten är bäst men det finns forskning som visat att tillsats av lite kolhydrater (vanligt socker) och salter, ökar prestationsförmågan vid idrottsutövning.

De livsviktiga fettsyrorna EPA och DHA (Omega 3) förekommer framför allt i fet fisk och detta är ett kostval som allt för många respondenter, elva stycken, nästan aldrig intog. Det viktigaste är att få i sig DHA-fettsyror då EPA kan bildas från DHA. Av studien går det att utläsa en viss medvetenhet om vikten av att inta dessa essentiella fettsyror då flera personer åt kapslar innehållande Omega 3 eller fiskolja. Av de 42 % som intog någon form av kosttillskott var det 26 % som gjorde det dagligen eller nästan dagligen och resterande 15 % intog kosttillskottet några gånger i veckan eller mer sällan. En del individer i den studerande gruppen hade lågt intag av fisk- och mjölkprodukter. Detta sammantaget med årstiden skulle kunna indikera på att vissa av personerna också hade för lågt intag av D-vitamin.

Den undersökta gruppen tycktes medvetna om fördelen med att äta frukt, grönt och bär. En av anledningarna till att öka sitt intag av färska grönsaker och frukter är bl.a. att de innhåller flera vitaminer, viktigt kalium samt ett antal olika fytokemikalier som bevisats vara hälsofrämjande. Den studerade gruppens intag av färska frukter och grönsaker kunde ökas och flera i gruppen hade även denna önskan.

De flesta i den studerade gruppen verkade ha god kontroll på sitt alkoholintag. Av de som intog alkohol ville dock tre personer minska sin alkoholkonsumtion. De tre som ville gå ner i konsumtion trodde att de klarar detta utan stöd.

Trots vissa brister i  kosthållningen så visar undersökningar, likt denna,  att de flesta får i sig tillräckligt med näringsämnen med maten. Vissa grupper kan dock behöva kosttillskott i olika perioder i livet. Fysisk aktivitet är också en viktig ingrediens för att bibehålla god hälsa.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Högskolan i Halmstad i samarbete med Eclipse Biofarm AB , 2012. , 19 p.
Keyword [sv]
kost, näring, fysisk aktivitet, ryttare, kusk, A-tränare
National Category
Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-19583OAI: oai:DiVA.org:hh-19583DiVA: diva2:551923
Projects
VINNOVA 2010-02927
Funder
Vinnova, 2010-02927
Available from: 2012-09-18 Created: 2012-09-12 Last updated: 2012-09-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Tränings- och nutritionsanalys av ryttare(430 kB)888 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 430 kBChecksum SHA-512
531c2a35d10a0a2d86bf0b63b467e816cb18d02144daaec578f5422786e6ffbf7a62c9b41a45d23042b8b0f900668c17737ab41f484f1461da17c4e7cc8b901d
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Strandell, Eva
By organisation
Biological and Environmental Systems (BLESS)
Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 888 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 410 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf