Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vinprovningshantverk: Utifrån ett vetenskapligt, hantverksmässigt och estetiskt perspektiv
Örebro University, School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science.
2012 (Swedish)Other (Other academic)
Abstract [sv]

Vi har sett att alla de tre kunskapsformerna vetenskap, hantverk och estetik kan finnas i provning av vin. Några är lättare att se än andra där estetiken är den som är svårast att greppa. Det går dock att diskutera och fundera över om det inte finns olika sätt att se på eller använda de tre kunskapsformerna. Här har jag tittat på vinprovning och försökt att finna alla tre kunskapsformerna i vinprovningen. När vi kom in på estetiken fick vi se hur Herdenstam (2011) hade använt estetisk gestaltning som ett pedagogiskt hjälpmedel för att lära ut vinprovning. Jag tror att det är just på det sättet som de tre kunskapsformerna kan komma till sin rätt, som ett pedagogiskt hjälpmedel. Hur utbildar vi en novis i vinprovning till att bli en professionell vinprovare genom att använda vetenskap, hantverk och estetisk gestaltning som pedagogiska hjälpmedel?För att få en förståelse och en grund att stå på behöver studenten lära sig hur sinnena fungerar, och vad vinet består av. Vilka dofter och smaker kan vi känna, hur och varför?För att kunna prova vinet behöver studenten öva sig, få erfarenhet och träna sin näsa och gom. Träna sitt språk och sitt ordförråd och att koppla det till vad sinnena upplever i glaset. Här behövs träning i en mästar-lärlingsituation som Herdenstam (2011) skriver, men i den moderna dialogform som Gadamer argumenterade för där mästare och lärling interagerar (Gustavsson, 2000). För att bli en duktig vinprovare behövs kunskap inom Bergenfilosofernas tre olika kunskapsområden (Gustavsson, 2000; Herdenstam, 2011). I vinundervisningen på Grythytte Akademi är påståendekunskapen vetenskapen och förtrogenhetskunskapen och färdighetskunskapen är kopplad till hantverket att prova vin. Estetiken kommer in på flera olika sätt. Dels i upplevelsen och beskrivningen av vinet men kanske också som ett pedagogiskt hjälpmedel. En gestaltande ansats kan hjälpa studenten att bättre förstå orden och metaforerna och att träna sig i att associera utifrån vad den upplever med sina sinnen. Det går att göra23övningar som Herdenstam (2011) genomfört med måleri eller andra där studenterna får göra collage där man kan använda tyger och andra material för att öva sig i att förstår strukturer i vin. Kanske är det här som vetenskap, hantverk och estetik verkligen kommer till sin rätt. I en övning kan man först gå igenom hur ett vin är uppbyggt och vad det innehåller för att sedan prova det och med hantverkskunskapen att prova vin beskriva det. Slutligen kan man med gestaltande angrepp försöka att realisera vad det är man upplever i vinet.Inom vinprovning är vetenskapen närvarande i hur ett vin är uppbyggt och hur vi upplever det med våra sinnen. Hantverket är förtrogenhetskunskapen och färdighetskunskapen att beskriva och bedöma vinets kvalitet och stil. Estetiken finns på flera plan. Dels i upplevelsen av vinet, hos vinprovaren och hos slutkonsumenten. Slutligen kan estetiken användas tillsammans med vetenskapen och hantverket som ett pedagogiskt hjälpmedel för att utveckla vinprovaren.Inga-Britt Gustafsson (2004, s. 59f) skrev att:”Varje ämne får i detta läge definiera sitt förhållningssätt till estetik. Jag menar att måltidskunskapens estetik innefattar både den kreativa processen i måltidskunskapandet och den färdiga produkten, som kan analyseras med avseende på estetiska egenskaper, objektivt eller subjektivt. Dessutom bör människors möten med sådana måltider kunna definieras som estetiska upplevelser”.För produkten vin utgörs den kreativa processen av hur vinet används i måltiden för att förmedla en estetisk upplevelse i människans möte med vinet (och maten). Vi, måltidskunskapare, provar och bedömer vinet objektivt men beskrivningen av vinet för gästen eller konsumenten är subjektiv, och en del av den estetiska upplevelsen.

Place, publisher, year, pages
Grythyttan, 2012.
National Category
Social Sciences
Research subject
Culinary Arts and Meal Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-25452OAI: oai:DiVA.org:oru-25452DiVA: diva2:547410
Projects
Läskursen på avanceradnivå
Available from: 2012-08-30 Created: 2012-08-28 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(461 kB)742 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 461 kBChecksum SHA-512
b490bb137c8fb16b7e191a08ad8d84acb414e7fbffd9b63d25bbfe023f9ffd018b79ae558dd118b6706f31b2bba00706fbba44c76f213f97f7d9a9cf63994283
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Jennerholm, Pontus
By organisation
School of Hospitality, Culinary Arts & Meal Science
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 742 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 180 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf