Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om pinterism, wagnerianism och modéensk pilsnerslang: En studie av svenska kulturskribenters bruk av kulturreferenser
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Media Studies.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren. Materialel består av dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets kultursidor under en nyhetsvecka. Undersökingen har både kvantitativa och kvalitativa aspekter.

Resultaten visar att kulturreferenser i de flesta fallen är en rent estetisk utsmyckning av en text, alternativt används för att sätta in ett ämne i en viss historisk kontext. Detta kan vara ett sätt för skribenten att stärka sin trovärdighet. Vanligtvis refereras det till företeelser som är inom samma kulturella sfär som det som avhandlas, därefter är referenser till företeelser som förknippas med ett högre kapital vanligast. Att referera till kulturyttringar med ett lägre kulturellt kapital är ytterst ovanligt.

Det som förknippas med ett högt kulturellt kapital betraktas oftast som bra kultur och när populärkulturella ämnen pryds med sådana referenser är det ett sätt att stärka det populärkulturella ämnets värde.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 54 p.
Keyword [sv]
Kulturreferenser, kulturjournalistik, Bourdieu, habitus, ethos, högkultur, populärkultur, Thor Modéen, kapital
National Category
Media and Communications
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-77475OAI: oai:DiVA.org:su-77475DiVA: diva2:532982
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-08-13 Created: 2012-06-12 Last updated: 2013-08-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(655 kB)166 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 655 kBChecksum SHA-512
6c38ecd276c5a03f9ff1a770d56e6a9ba6202ee9de1cb8ea85191167ed7fb76673abbd120ed3c7c58a4a8eeb13bb281b5ff243797290bb685ca49583acc322d6
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Media Studies
Media and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 166 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 79 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf