Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Patriark, gentleman eller jämställdhetens förkämpe?: En studie av livsstilsmagasinet Esquire och dess tolkningar av konceptet manlighet under perioden 1947-1975
Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences.
2011 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder. Konceptet i fråga förblir således en konstant analytiskt referenspunkt medan dess varierande innebörder tillåts representera olika historiska maskuliniteter. Studiens primära syftesformulering kan således sammanfattas i termer av huruvida en konceptanalytisk teori- och metodlära utgör ett potentiellt fruktbart angreppssätt i historiska studier av manligt genus. I anslutning till denna teoretiskt präglade problemformulering har en betydligt mer empirisk motsvarighet samt tre frågeställningar utarbetats. Denna sekundära men empiriska syftesformulering lyder som följer: vilka föränderliga innebörder och tolkningar tillskrevs konceptet manlighet i livsstilsmagasinet Esquire under andra halvan av 1900-talet? De tre frågeställningarna behandlar därefter i tur och ordning de sociala, emotionella och sexuella manliga praktiker som antingen inkluderades i eller exkluderades ur tidskriftens konceptuella tolkningar av manlighet.

 

Undersökningens problemformuleringar och frågeställningar besvaras genom en närläsning av källmaterialet, i mer precisa ordalag kan dock metoden sammanfattas som en granskning av de ord eller uttryck som nämns i anslutning till själva konceptet och dess tillhörande praktiker. Genom att analysera dessa angränsande ledord har de temporära och föränderliga konceptuella tolkningar som återfunnits i Esquire kunnat tydliggöras. Metoden innefattar ett synkront moment där tolkningarna av manlighet förtydligades i relation till varierande konstitutionella motsatser så som kvinnlighet, feminitet och omanlighet. Som komplement till det synkrona perspektivet fogas en diakron motsvarighet vilken illustrerar hur konceptet i fråga har förändrats över tid. Med hjälp av dessa metodologiska verktyg resulterade undersökning i ett konstaterande om att Esquire tillskrev konceptet manlighet tre olika betydelser under tre olika tidsperioder.

 

Under den första delperioden (1947-1951) associerade Esquire manlighet med begrepp så som kontroll och auktoritet. Dessa ledord förde i sin tur med sig en uppsättning praktiker genom vilka de manliga läsarna förväntades omvandla den konceptuella tolkningen till reella handlingsmönster. Överlag syftade dessa praktiker till att befästa och bevara en generell manlig överordning genom att framhäva manliga egenskaper som överlägsna de kvinnliga motsvarigheterna. Till exempel förväntades unga äkta män kontrollera sina fruars promiskuösa inställsamhet vid sociala tillställningar och därmed påminna kvinnorna om deras förmodade underordnade position. Den patriarkala maktordningen kunde även manifesteras om män erövrade och maskuliniserade de praktiker som tidigare endast betraktats som kvinnliga. Män förväntades bland annat protestera mot kvinnors plottriga och impulsiva heminredning och istället designa hemmen på ett manligt vis där ekonomiskt och funktionellt bruk av såväl material som ytor var av största vikt. Under förutsättningen att dessa manifestationer accepterades av omgivningen förväntades dock medelklassens män vara kapabla till att uttrycka ömhetsbevis gentemot sin äkta hälft och sina barn. Förutom den stolthet som mannen antogs känna i egenskap av familjefar förväntades han nämligen praktisera ett kärleksfullt och öppensinnat intimt förhållande med sin äkta hälft och därigenom bevara den äktenskapliga friden.

 

Undersökningens andra delperiod berör åren 1960-1962 och under denna tid länkades konceptet manlighet främst till fenomenet gentlemannamässig sofistikation. Denna specifika semantiska tolkning följdes av praktiker genom vilka medelklassens män skulle uppvisa moraliska värderingar och ett socialt beteende som distanserade dem från de män som härstammade ur andra samhällsklasser. Den äkta gentlemannen förväntades till exempel visa hänsyn och respekt mot andra människor samtidigt som han framställde sig själv på ett ödmjukt vis. Denna generella livsåskådning var inte minst vägledande vad gällde den manliga sofistikationen, gentlemannen besatt nämligen förmågan att visa upp sin goda smak utan att skryta i excess inför andra människor. Gentlemannen var även kapabel till att uppvisa ett avvägt emotionellt register, han förväntades vara återhållsam med sina affektionsbevis utan att framstå som fullkomligt känslokall. Medelklassens belevade gentleman befattade sig dock inte med de praktiker som förknippades med män ur den rurala arbetarklassen, bland annat exkluderades inskränkhet och ett ociviliserat uppförande ur Esquires konceptuella tolkning. Under denna tidsperiod gav tidskriften även uttryck för en tämligen dualistisk inställning till frågan om formell jämställdhet mellan kvinnor och män. Överlag avvisades fenomenet men medelklassens män förväntades likväl respektera kvinnor samt bemöta deras begynnande sexuella frigörelse med försiktig acceptans. Eftersom de sociala, emotionella och sexuella praktikerna innefattade ett kontinuerligt undvikande av ytterligheter eller överdrifter kan denna specifika konceptuella tolkning beskrivas i termer av manlighetens gyllene medelväg.

 

Under den tredje och avslutande delperioden (1973-1975) synes Esquire ha utnämnt jämställdhet till ett centralt ledord i sin tolkning av konceptet manlighet. Tidskriftens manliga läsare uppmanades att implementera begreppet i sina vardagliga praktiker och detta ställningstagande tog sig bland annat uttryck i att män avkrävdes ett ökat ansvar för bruket av preventivmedel vid sexuella relationer. I linje med denna specifika konceptuella tolkning tog Esquire även avstånd från den manliga traditionen om att objektifiera kvinnor och deras kroppar. Medelklassens män skulle under denna tidsperiod snarare lära sig att betrakta kvinnor som individer med personligheter samtidigt som de själva genom sitt uppförande förväntades utstråla en sensuell energi och därmed attrahera det motsatta könet. Överlag exkluderades därmed kvinnoförnedrande praktiker ur magasinets konceptuella tolkning på basis av att dessa ansågs vara förlegade och ovärdiga moderna män ur den amerikanska medelklassen.

 

Genom att relatera resultatet till studiens teoretiska perspektiv samt andra undersökningar inom samma forskningsfält mynnade den avslutande diskussionen ut i tre huvudsakliga slutsatser. Först och främst argumenteras det för att den tidigare forskningen rörande amerikanska livsstilsmagasin uteslutande har analyserat denna typ av källmaterial utifrån ett konsumtionsperspektiv. Resultatet från min egen undersökning indikerar nämligen att livsstilsmagasin för män besitter en bredare potential då de tillhandahåller information om de sociala, emotionella och sexuella praktiker som kopplas till konstruktionen av manligt genus. Vidare illustreras det hur och varför Kosellecks konceptanalytiska teori- och metodlära med fördel kan användas i syfte att utkristallisera historiska maskuliniteter ur ett källmaterial. De tre konceptuella tolkningarna representerar därmed varsin maskulinitet vilka i tur och ordning benämns som patriarken, gentlemannen samt jämställdhetens förkämpe. Trion av maskuliniteter placerades därefter inom den hegemoniska genusordningen och i egenskap av att de alla härstammade ur en dominerande och auktoritativ samhällsklass gjorde de rimligtvis anspråk på en upphöjd kulturell position. Anspråken synes dock ha motiverats på vitt skilda grunder, medan patriarken gjorde anspråk på den hegemoniska positionen genom att uttryckligen nedvärdera kvinnor och manifestera sin egen makt legitimerade gentlemannen ett liknande anspråk genom att distansera sig från de grupper av män som inte ansågs vara manliga på rätt sätt. Även jämställdhetens förkämpe yttrade hegemoniska anspråk men gjorde så genom att anpassa sina praktiker efter de samtida kontextuella förutsättningarna vilka bland annat innefattade ett omfattande politiskt genomslag för 1960-talets feministiska rörelse. Eftersom de tre konceptuella tolkningarna avlöser varandra kronologiskt framträder en kontinuitet om att medelklassens maskuliniteter under andra halvan av 1900-talet strävade efter en normativ och kulturellt upphöjd position inom ramarna för de amerikanska genusrelationerna.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 51 p.
Keyword [sv]
Esquire, manlighet, maskuliniteter, begreppshistoria, konceptanalys, livsstilsmagasin
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-23375OAI: oai:DiVA.org:oru-23375DiVA: diva2:532490
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-04-16 Created: 2012-06-11 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(846 kB)299 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 846 kBChecksum SHA-512
e65bbf49a9c3eb8ade0e4b9a24dd0ed9971637b1e66fa9b46a62f346c7f816038733ff504dc37ad6365da5272ec15b8aae3250360c32a8b82da022980cc3e995
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Humanities, Education and Social Sciences
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 299 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 233 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf