Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
George Gershwin och den symfoniska jazzen: Etablering av ett musikidiom
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
1999 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Abstract

Pilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. 

Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz. Det mindre syftet är att spegla de generella tankebanorna kring George Gershwin och den symfoniska jazzen i några svenska handböcker i musikhistoria.

Undersökningen vilar på böcker, tidskrifter, elektroniska källor och dags/veckotidningar. Deskriptiv metod har använts då jag utifrån redogörelser av fakta, närmat mig min slutsats. Komparativ metod används då jag enligt det mindre syftet jämför litteratur.

Trots den förekommande kritiken från amerikanskt håll av såväl tonsättare som journalister, fick Gershwin ett internationellt erkännande för att ha anlagt stommen till en musikalisk genre. Ur en debatt om huruvida jazzen skulle berättigas i symfonisk form, kan vi skönja en klar linje; jazzen ansågs av de flesta musiker och historiker behöva en uppdelning, där den ena delen var av högre konstnärligt värde, vilken den symfoniska jazzen tillhörde.

Kritiker av Gershwin ansåg att den symfoniska jazzen var av europeisk härkomst. Men kritiken saknar belägg, ty jazzen i sig var uteslutande en amerikansk företeelse. De europeiska tonsättarna av symfonisk jazz var endast exempel på de icke-amerikaner som upptäckt den amerikanska populärmusikens möjligheter, långt efter de amerikanska tonsättarna.

Trots den förekommande kritiken mot övergången mellan två teman i ett verk, eller en sats har detta accepterats som en del av det Gershwinska brännmärket.

I de svenska böckerna i musikhistoria visar vanligtvis de yngre svenska texterna större förståelse för inte bara jazzen i sig, utan även dess förgreningar, inklusive symfonisk jazz.

Place, publisher, year, edition, pages
1999. , 28 p.
National Category
Musicology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-173891OAI: oai:DiVA.org:uu-173891DiVA: diva2:525566
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Available from: 2012-06-20 Created: 2012-05-08 Last updated: 2012-06-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2433 kB)207 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2433 kBChecksum SHA-512
2b1474341cdc5bec6022257f3caa4c2b694dd8f8a07f676169bd61aa69a8c1ea041468e9123ec91f63de969c5f33982fd7c828d0183ab4d353859693960e8da9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Musicology
Musicology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 207 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 543 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf