Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Trätorn: Kan det vara något för svensk vindkraft i skogsmiljö?
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Energy and Environmental Technology.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna har en kortare förstudie kring tekniken som används av Timber Tower GmbH för höga vindkrafttorn i trä gjorts. Huvudsyftet med studien har varit att titta närmare på tekniken och dess potential för svensk landbaserad vindkraft samt utreda vad detta kan innebära för regionen. Trenden för landbaserad vindkraft i skogsmiljö går mot allt högre torn. Skogsmiljön gör att den marknära turbulensen och vindgradienten blir större än över t.ex. hav vilket gör det mer föredelaktigt att använda högre torn. Tekniken som Timber Tower GmbH använder är att bygga tornet på plats med en konisk hålstomme av plana paneler av korslimmat limträ (som annars främst används vid byggnation av höga hus med massivträstomme). Tekniken är skyddad av ett flertal patentansökningar varav minst en är beviljad. Vid en jämförelse mellan trätorn och svetsade ståltorn (som är den dominerande torntekniken idag) kan det konstateras att trätornstekniken är ekonomiskt intressant. Framförallt blir trätornen mer intressanta i jämförelse med ståltornen vi ökande höjder (> 100 m) pga. dess transportfördelar. Vidare bör det nämnas att de torntekniker som används idag vid höjder runt 140 m och högre främst är fackverkstorn i stål och hybridtorn med en hög bas av förspänd betong och övre delen i stål. Då ett typgodkännande av ett vindkraftverk gäller torn och turbin är det i praktiken alltid turbintillverkaren som prissätter och levererar ett komplett vindkraftverk. Med utgångspunkt i regeringens planeringsram för svensk vindkraftutbyggnad (20 TWh/år landbaserad vindkraft 2020) kan dock marknadsvärdet för torn uppskattas till 2-3 miljarder kr/år fram till 2020. För trätorn motsvarar detta en årlig potentiell volym på ca 190 000 m3. Slutsatsen i denna korta studie är att det är tekniskt möjligt att designa ett trätorn i rimliga dimensioner för en 2-3 MW turbin med navhöjd ca 140 m och att detta sannolikt även är ekonomiskt intressant. Då ett trätorn blir något lättare än motsvarande ståltorn går det åt mindre energi för att göra ett trätorn. Hur mycket mindre är dock osäkert pga. den stora spridningen i siffror för energiåtgång för stålproduktion och i praktiken blir skillnaden även leverantörsberoende. Eftersom andelen förnyelsebar energi är betydligt större vid tillverkningen av materialet för trätornen kommer trätornet att ge en betydande sänkning på utsläppt CO2e/kWhel jämfört med motsvarande verk med ståltorn. Ett annat argument för trätorn är förenklade transporter jämfört med t.ex. svetsade ståltorn eller hybridtorn med prefabricerade betongelement. Om tekniken etableras kan det i förlängningen leda till en regional påverkan i form av ökat lokalt innehåll i vindkraftprojekten t.ex. genom ökade råvaruleveranser (eg. sågat och torkat virke), lokal produktion av korslimmat limträ eller exempelvis bildande av specialiserade montagefirmor. Det största hindret för tekniken just nu är dess marknadsintroduktion och acceptans samt typgodkännande tillsammans med en för svensk marknad intressant turbinleverantör. För att få acceptans för tekniken krävs byggande och utvärdering av minst ett verk med trätorn. En intressant storlek för marknaden är en 2-3 MW turbin med navhöjd ca 140 m. Ett sådant verk skulle i så fall få det högsta vindkrafttornet i Sverige och sannolikt det högsta vindkrafttornet i trä i världen. Byggandet av ett första verk med trätorn skulle sannolikt även kräva ett behov av stödfinansiering för att täcka en projektörs ökade risk. Då flera vindkraftetableringar i regionen uppvisar goda produktionsresultat (med Tavelberget som gott exempel) visar det att regionen är intressant för introduktion och utvärdering av ny teknologi.

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Projekt Energi- och miljökompetenscentrum , 2011.
Keyword [sv]
vindkraft, torn, trä, limträ, CLT
Research subject
Energi, skog och byggd miljö, EMC Energi- och miljökompetenscentrum i Dalarna
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-6146OAI: oai:dalea.du.se:6146DiVA: diva2:523287
Available from: 2011-12-20 Created: 2011-12-20 Last updated: 2012-04-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(554 kB)441 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 554 kBChecksum SHA-512
d872f847b44bca1cc6c87305c0ea49c656f5d26b1b357d0167c98b263df71f1dd3f13c9e0dacb362b6750b13bd725437850fea569f6e644c0fe1c1081e3498c3
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Angantyr, Anders
By organisation
Energy and Environmental Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 441 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1297 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf