Det huvudsakliga syftet för den här rapporten är att försöka belysa vad som ansågs motivera ett barns intagning på sinnesslöanstalt under decenniema kring sekelskiftet 1900. I nära anslutning till detta problem ligger naturligtvis frågan om definitionen av det sinnesslöa barnet i praktiken. I mitt arbete studeras enligt vilka kriterier beslut om placeringar av barn från Norrköping på sinnesslöanstalter fattades under perioden 1885-1920.
Rapporten består av huvudsakligen tre delar. Avsnitt tre beskriver särklassundervisningens organisation och sinnesslöskolans tillkomst i Norrköping. Avsnitt fyra behandlar huvudsakligen skolrådets och -styrelsens samt bamavårdsnämnden roll beträffande rekryteringen av elever till särklasserna och sinnesslövården. Slutligen analyseras i avsnitt fern sammansättningen av sinnesslöskolans elevklientel.