Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Stad - kärt namn med många barn: ett försök att urskilja det urbana som en spatial kategori
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Architecture, Urban Design. (Spatial analysis and design (SAD))
1998 (Swedish)In: Nordisk arkitekturforskning, ISSN 1102-5824, Nordic Journal of Architectural Research, Vol. 11, no 3, 37-45 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I den samtida stadsbyggnadsdebatten talas det sedan något decennium åter om städer och detta till den grad att få projekt tycks för små eller specialiserade för att inte höjas till stads rang; man talar om trädgårdsstäder, sjöstäder, ekostäder, köpstäder. Men snarare än att vi här har att göra med ett kärt barn med många namn, vilket man först kan tro, har vi i min mening att göra med ett kärt namn med många barn. Begreppet stad visar sig nämligen i det närmaste inte beteckna något annat i dessa sammanhang än byggnadskomplex som är för stora för att kunna betecknas byggnader. Sedan några år har vi ännu ett kärt barn till detta namn, även om det framförallt lanserats i engelsk språkdräkt, nämligen Edge Cities – en benämning på de centra vilka under senare år vuxit upp i många storstäders utkant, framförallt i USA, och som förefaller mer expansiva än de stadskärnor de kransar. Jag är här inte ute efter att analysera eller värdera detta fenomen i sig, min fråga är en annan: i vilken mening talar vi om stad i detta sammanhang, eller för den delen i de ovan uppräknade fallen? Att det inte är fråga om städer i administrativ mening är uppenbart men det återkommande ordet ”stad” hos alla dessa fall tycks ändå vilja peka på att de har något gemensamt; närmast i någon fysisk-rumslig eller spatial mening. Trots det är detta något så obestämt att ordet egentligen inte förmår fånga något meningsfullt; ordet ”stad” hjälper oss helt enkelt inte att som begrepp utföra någon fruktbar distinktion. Vaga begrepp av detta slag kan inte bara leda till att det vi talar om kan bli otydligt, utan även att vi förlorar verktyg som kan hjälpa oss att förstå och eventuellt ingripa i den utveckling vi befinner oss i.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Nordisk arkitekturforskning , 1998. Vol. 11, no 3, 37-45 p.
Keyword [en]
urban form, accessibility, diversity, urbanity, categories, urban design
National Category
Architecture
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-53077OAI: oai:DiVA.org:kth-53077DiVA: diva2:468876
Note
QC 20120102Available from: 2012-01-02 Created: 2011-12-21 Last updated: 2017-12-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Marcus (1998) - Stad – kärt namn med många barn(40662 kB)124 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 40662 kBChecksum SHA-512
99440e53b29ccbf0c24d3c6f76f8cd56c55a51e3af5eeb818433fd53304603785631f3b12a67f2ef91c2290e0c9ab22fa0a6847e9aacd3bd76541738790de88d
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Nordisk arkitekturforskning

Search in DiVA

By author/editor
Marcus, Lars
By organisation
Urban Design
In the same journal
Nordisk arkitekturforskning
Architecture

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 124 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 105 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf