Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Strategiskt och verkningsfullt?: Ledningsverktygs bidrag till kommuners hållbarhetsarbete
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kommuner kan pekas ut som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling. De verkar nära medborgarna och utgör en länk mellan medborgare och nationella/internationella myndigheter och aktörer. Vi har haft förmånen att under en tioårsperiod följa svenska kommuners arbete med att organisera och systematisera arbetet för ett mer hållbart lokalsamhälle. Under den tiden har vi sett en trend som innebär att det har blivit allt vanligare att kommuner tar på sig ansvar utöver det lagstadgade och arbetar mer proaktivt för ett hållbart lokalsamhälle. Det finns en uppsjö av verktyg som kommuner (och andra organisationer) kan använda för att få stöd i detta arbete. Många är förenklade och anpassade varianter av ISO 14001 och EMAS, som är internationellt accepterade verktyg, för att strukturera och systematisera miljöarbetet i en organisation.

Den här rapporten är en syntes av de studier som vi har genomfört under det senaste decenniet. Det empiriska underlaget baseras främst på intervjuer (allt från fokusgruppintervjuer till telefonintervjuer), dokumentstudier och observationer. Rapporten syftar till att diskutera om och hur ledningsverktyg kan bidra till ett mer effektivt och verkningsfullt strategiskt miljö- och hållbarhetsarbete i kommuner. Centralt för syntesen har varit att reflektera över de verktyg som kommunerna väljer att använda, på vilket sätt verktygen används samt hur detta arbete integreras i den kommunala organisationen.

Vår forskning tar sin utgångspunkt i miljöperspektivet i hållbar utveckling i och med att vi initialt studerade hur kommuner arbetar med att införa standardiserade miljöledningssystem. Vi har följt många kommuner från deras första, ofta trevande, försök till att införa miljöledningssystem till att de har ledningssystem som integrerar miljöperspektivet med de övriga perspektiven i hållbar utveckling. Denna utveckling beskriver vi i de tre utvecklingsfaserna: interna miljöledningssystem, mogna miljöledningssystem samt hållbarhetsledningssystem. Utvecklingen har gått från en ganska snäv systemsyn, både vad gäller innehåll och aktörer i systemen, till en vidare systemsyn där olika perspektiv och flera aktörer involveras. Ett internt miljöledningssystem kännetecknas bland annat av att det främst är miljöexperterna i organisationen som är involverade, att miljöledningen sker särkopplat från verksamhetsstyrningen och att kommunerna ofta väljer att begränsa detta arbete till de tekniska förvaltningarna. I ett moget miljöledningssystem har miljöledningsarbetet en mer central roll i organisationen där de flesta verksamheter och de flesta anställda är involverade. Ett moget miljöledningssystem innebär också att kommunen har en större kunskap om vilket angreppssätt som passar de lokala förutsättningarna. Det resulterar ofta i lokalt utarbetade modeller för hur miljöledningssystemsarbetet ska organiseras och implementeras. Många kommuner inser efter en tid att det är svårt att hantera miljöfrågan i ett separat system som är skiljt från den övriga styrningen och flera upplever att de andra perspektiven i hållbar utveckling borde kunna hanteras med samma systematik som miljöfrågorna. Därför har det blivit allt vanligare att kommuners miljöledningssystem utvecklats till hållbarhetsledningssystem. Dessa har liknande egenskaper som ett moget miljöledningssystem vad gäller intern spridning och position, men det omfattar alla tre perspektiven i hållbar utveckling och bygger på en bredare samverkan där även externa intressenter är inkluderade.

En av rapportens viktigaste slutsatser är att det är svårt för kommuner att styra i riktning mot en mer hållbar utveckling. En anledning till det är begreppet ”hållbar utvecklings” komplexitet. Det är ett begrepp som har visat sig ha olika innebörd för olika aktörer. Verksamhetsstyrning utgår från att man har tydliga mål och om man vill styra för en mer hållbar utveckling är det viktigt att ha en viss samsyn kring vad det är man vill uppnå. Ett sätt att underlätta införandet av ett miljö- och hållbarhetsledningssystem är att utgå från de strukturer och ansvarsposter som redan existerar i organisationen samt att utforma ett arbetssätt som är anpassat till dem som ska använda det. Annars riskerar ledningssystemet att bli en hyllvärmare, som inte får något genomslag i det praktiska arbetet, och som därmed begränsas i verkningsfullhet. Vi tror att ledningsverktyg kan bidra med struktur och inspiration för kommuners arbete med att organisera och systematisera sitt miljö- och hållbarhetsarbete, men det är viktigt att kommunerna reflekterar över varför de gör den här typen av insats samt om dessa gör nytta i förhållande till kommunens huvudprocesser.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press , 2011. , 44 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2011:4
Keyword [sv]
Miljöledning, ledningsverktyg, kommuner, hållbar utveckling, verkningsfullhet, strategiskt
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-73195ISBN: 978-91-7393-000-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-73195DiVA: diva2:468682
Available from: 2011-12-21 Created: 2011-12-21 Last updated: 2011-12-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Strategiskt och verkningsfullt?: Ledningsverktygs bidrag till kommuners hållbarhetsarbete(621 kB)823 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 621 kBChecksum SHA-512
f93e2e22689aca9778294becaf5afce2ebfb22e49cb7dfcf6e03a5b7e7826679c1bfe17b9e3a3e352208a44c46e39a257181b94c412d7c5d8d487e2795a98405
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Gustafsson (f.d. Emilsson), SaraHjelm, Olof

Search in DiVA

By author/editor
Gustafsson (f.d. Emilsson), SaraHjelm, Olof
By organisation
Environmental Technology and ManagementThe Institute of Technology
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 823 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 741 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf