Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2010/11
Gotland University, School of Culture, Energy and Environment.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport sammanfattar de vinterinventeringar av oljeskadad alfågel som vi genomfört längs Gotlands sydkust under en 15-årsperiod mellan 1996/97 och 2010/11. Rapporten ska ses som ett tillägg till och uppdatering av våra tidigare rapporter där vi redovisat resultat av vinterinventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust mellan 1996/97 och 2008/09. 

I de tidigare rapporterna (Larsson och Tydén 2005, 2009) samt i publikationen ”Waterbird populations and pressures in the Baltic Sea” (Skov m.fl. 2011) finns mer information om alfåglarnas biologi, utnyttjande av utsjöbankar samt om det stora hot som oljeutsläpp vid Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken utgör mot övervintrande sjöfåglar. 

Alfågeln övervintrar i Östersjön mellan oktober och mitten av maj. Huvuddelen av Europas alfågelbestånd övervintrar på utsjöbankar som Hoburgs bank, Norra och Södra Midsjöbanken samt i kustområden syd om Bornholm och i Rigabukten. Nyligen genomförda inventeringar i hela Östersjön visar att alfågeln, liksom andra musselätande änder som ejder och svärta, har minskat mycket drastiskt i antal de senaste 20 åren (Skov m.fl. 2011, Nilsson och Månsson 2011). Orsakerna till alfågelns dramatiska beståndsminskning kan med stor säkerhet härledas till låg ungproduktion samt till den extra dödlighet som vuxna fåglar drabbas av på grund av oljeutsläpp vid de viktigaste övervintringsområdena. 

Inventeringarna av oljeskadad alfågel under de senaste vintrarna är genomförd med den standardiserade inventeringsmetodik som använts under tidigare år. Antalet observerade oljeskadade alfåglar vid de olika inventeringstillfällena ska betraktas som index som kan jämföras med tidigare års index. Inventeringarna kan därmed svara på om effekterna av oljeutsläppen till havs minskar eller ökar samt även användas för att följa upp delmål i miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård". För att beräkna det totala antalet oljeskadade alfåglar per år i centrala Östersjön krävs även andra undersökningsmetoder (se Larsson och Tydén 2005). Andra sjöfågelarter som t.ex. tobisgrissla, som i stor utsträckning övervintrar i samma områden som alfågel, kan antas påverkas av oljeutsläpp i liknande grad som alfågeln. 

Under de senaste fyra vintrarna, dvs. under perioden 2007/08 till 2010/11, har färre oljeskadade alfåglar observerats längs Gotlands sydkust än under perioden 1996/97 till 2006/07. Detta är positivt men det bör noteras att de senaste två vintrarna, dvs. 2009/10 och 2010/11 var kalla vilket medförde att delar av inventeringsområdet var isbelagt under en del av vinterperioden. De beräknade indexvärdena för de senaste två vintrarna är därför sannolikt underskattningar. 

Man bör även notera att antalet alfåglar som oljeskadas och observeras vid södra Gotland inte bara är en följd av oljeutsläppens antal i centrala Östersjön utan även av det totala antalet övervintrande fåglar i området. Antalet övervintrande alfåglar i närområdet för inventeringen, dvs. på Hoburgs bank och på södra och östra Gotland, har minskat med mellan 65 % och 90 % sedan början på 1990-talet. Det lägre antalet observerade oljeskadade alfåglar under de senaste vintrarna behöver därför inte nödvändigtvis enbart vara en effekt av färre oljeutsläpp vintertid i fartygsrutterna vid Hoburgs bank. 

Antalet oljeskadade alfåglar har varierat under den studerade 15-årsperioden. Högst antal observerades under vintrarna 2000/01 och 2001/02. Det finns inget tydligt samband mellan antal observerade oljeskadade alfåglar under olika vintrar och antalet oljeutsläpp som kustbevakningen årligen registrerat i hela den svenska ansvarszonen, dvs. i svenskt territorialvatten och i svensk ekonomisk zon. Det finns heller inget tydligt samband mellan HELCOMs indexvärde ”Pollution per flight hour” för oljeutsläpp i Östersjön och antalet oljeskadade alfåglar under olika år. Detta visar att information om antalet registrerade oljeutsläpp på regional eller nationell nivå i sig inte räcker för att förutsäga effekter av oljeutsläpp på övervintrande fåglar i Östersjön. 

Idag passerar ca 30 000 fartyg per år genom Natura 2000 området Hoburgs bank. Hoburgs bank är klassat som ett SPA område och som ett SCI område enligt EUs fågel- och habitatdirektiv. En del av Natura 2000-området Hoburgs bank, dvs. den sydöstra delen, är även klassad av International Maritime Organisation IMO som ett område som sjöfarten rekommenderas att undvika (Area to be Avoided) (Sjöfartsverket 2007). Uppföljningar av AIS information har visat att ett litet antal fartyg ej följer den av IMO beslutade rekommendationen att inte färdas i det av IMO definierade "area to be avoided". Detta är olyckligt men det stora hotet mot fågellivet vid Hoburgs bank kommer dock inte från detta mindre antal fartyg utan från den fartygstrafik, ca 30 000 fartyg, som färdas i rutten väster om det av IMO definierade "area to be avoided" men genom Natura 2000 området Hoburgs bank. Enligt fastställd bevarandeplan för Natura 2000-området Hoburgs bank (Länsstyrelsen Gotlands län, 2005) bör "den fartygsrutt som går över banken flyttas så att fartygsrutten går söder och öster om banken". 

Officiell statistik visar tydligt att antalet upptäckta illegala oljeutsläpp i Östersjön fortfarande är högt. HELCOMs statistik visar att antalet oljeutsläpp med största sannolikhet var ca 2 till 3 gånger fler i slutet på 1980-talet och början på 1990-talet än idag. HELCOMs statistik visar dock även att antalet upptäckta oljeutsläpp per flygtimme inte har minskat på ett tydligt sätt i Östersjön efter år 2005 då Östersjön av IMO klassades som ett särskilt känsligt havsområde. 

Den sammanlagda volymen utsläppt olja vid operationella utsläpp i fartygsrutterna är relativt liten i jämförelse med den mängd olja och oljeprodukter som når Östersjön från landbaserade källor eller med den mängd olja som kan läcka ut vid en olycka med en stor oljetanker. Studier visar dock tydligt att tid och plats för ett oljeutsläpp, och inte volymen utsläppt olja, är de viktigaste faktorerna som bestämmer hur kraftigt fåglar och fågelpopulationer drabbas. Eftersom sjöfåglar ofta är mycket ojämnt fördelade över Östersjöns yta kan även ett mycket litet oljeutsläpp i ett område som hyser hundratusentals sjöfåglar slå ut en mycket stor del av fågelbestånden. Omvänt så kan även ett större oljeutsläpp i fågelfattiga områden ha liten effekt på bestånden. Det är därför viktigt att styra fartygstrafik bort från nationellt och globalt viktiga Natura-2000 områden som hyser mycket stora mängder sjöfågel. 

Det finns ett mycket stort behov av att harmonisera den statistik över antalet oljeutsläpp som presenteras av HELCOM och av Kustbevakningen. Olika metoder att beräkna antalet utsläpp ger helt olika slutsatser. Statistik från HELCOMs CEPCO flygningar och statistik från HELCOMs regelbundna flygningar leder t.ex. till helt olika slutsatser vad beträffar totalantalet oljeutsläpp i Östersjön. En sammanhållen detaljerad information om samtliga registrerade oljeutsläpp i Östersjön bör göras tillgänglig av lämplig datavärd för att göra det möjligt för statistiker och biologer att genomföra vidare analyser.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: Högskolan på Gotland , 2011. , 13 p.
Keyword [sv]
olja alfågel Clangula hyemalis Gotland
National Category
Biological Sciences Ecology
Research subject
Biology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hgo:diva-1254OAI: oai:DiVA.org:hgo-1254DiVA: diva2:466399
Available from: 2011-12-16 Created: 2011-12-15 Last updated: 2013-07-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Inventeringar av oljeskadad alfågel längs Gotlands sydkust under perioden 1996/97 till 2010/11(634 kB)75 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 634 kBChecksum SHA-512
47e34096c101c7dd69ba29065fe668b302b57559f3d750fb637e15b588656f6e77b912493435eb471b44d63a29fe496faf21fd1602f86a493e19a72c74b51ef8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Larsson, Kjell
By organisation
School of Culture, Energy and Environment
Biological SciencesEcology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 75 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 482 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf