Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Inblick i en ungdomskultur: Samtal med graffitimålare
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
2006 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Under 1960-talets andra hälft växte ett nytt ungdomsfenomen fram på dennordamerikanska östkusten. Ungdomar började olovligen måla bilder i denoffentliga miljön, bilder vars motiv var utsirade och ofta svårtolkadebokstavskombinationer som utgjorde pseudonymer för upphovsmännen.Verktygen man använde var sprayfärg och filtpennor. Fenomenet kom att kallasför graffiti. Särskilt populärt var det att måla bilderna i New Yorks tunnelbana,där vagnarna under stora delar av 70-talet blev täckta, både utvändigt ochinvändigt, med graffitibilder. Denna ungdomsrörelse har alltsedan dess fortlevt iUSA men även spridit sig ut över världen. Till Sverige kom fenomenet i mittenav 1980-talet med film och TV och trots stora ansträngningar från samhälletssida finns graffiti kvar som en populär sysselsättning bland ungdomar ännu i dag(år 2006).

Jag kom i kontakt med graffiti i samband med ett projekt om ungdomsgängunder slutet av 1990-talet och har intervjuat 19 graffitimålare med dethuvudsakliga syftet att försöka öka förståelsen för fenomenet; vad motiverarunga pojkar (för det är främst dessa som målar) att fortsätta måla graffiti trots derelativt stora risker som är förknippade med aktiviteten? För att försöka få ettnågot vidare perspektiv och alternativa synsätt på fenomenet intervjuades ävenfyra tjänstemän som arbetade med att motverka graffiti. Metoden som ihuvudsak använts har varit halvstrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Efterhand som intervjuaren genomför fler intervjuer har denne förhoppningsvisblivit mer insatt i ämnet och kunnat ställa nya frågor. Intervjuaren skapar sinmentala karta under studiens gång tillsammans med informanterna ochhans/hennes modeller och eventuella hypoteser förändras kontinuerligt utifrånvad som dyker upp.

I uppsatsen har jag valt att se på graffiti utifrån tre perspektiv, som enungdomskultur, ur ett individperspektiv samt utifrån ett samhällsperspektiv. Iden första delen framträder graffitikulturen som en relativt löst sammanhållenungdomskultur och beskrivs och diskuteras utifrån några olika aspekter somframträtt som centrala under studiens gång. Dessa är graffitins koppling tillhiphop, organisering, mötesplatser, regler, graffitins förändring, graffiti på tåg,dokumentation samt graffitimålarnas inställning till legal graffiti. Studiens andradel handlar om vad denna ungdomskultur fyller för funktion för de ungdomarsom väljer att delta i den. Utgångspunkten här är Giddens teori om struktureringdär en struktur, i detta fall graffitiungdomskulturen, är densamma som de3handlingar som utförs i strukturens namn. En slutsats i studien är attgraffitikulturens roll ligger i att den binder samman ett nätverk av ungdomarsom fungerar som ett publikunderlag från vilket den enskilda graffitimålaren kanfå uppmärksamhet och erkännande, något som han/hon inte upplever sig få påandra ställen i samhället. Man skulle kunna säga att målarna skapar en scentillsammans; graffitikulturen, att uppträda på, där de själva bestämmer vilkaprestationer som ska vara värda att uppmärksammas. Man alternerar här mellanatt stå på scenen och att vara del i en applåderande publik för andra.

Samhällets inflytande över graffitin handlar studiens tredje del om. Den ökadekontrollen har successivt inneburit att risken att åka fast blivit allt större samt atttiden som en graffitimålning får vara kvar på väggen eller på tåget blivit kortare.Dessa omständigheter i kombination med att tillåtna platser att måla på varit fåhar inneburit att den snabba och slarviga graffitin blivit allt vanligare påbekostnad av den mer bearbetade graffitin. I och med att det blir ”farligare” attmåla har även fler ungdomar som är ute efter spänning lockats till graffitin ochsuccessivt förändrat kulturen.

I samhället har graffitifrågan i stor utsträckning drivits av myndigheter ochföretag som drabbas av de kostnader som följer i kölvattnet av graffitin. I dessahar det utkristalliserats personer som på olika sätt kunnat dra nytta avsituationen, oftast utifrån att man får sin utkomst genom att arbeta med frågan.Här finns likheter med det Becker kallar ”moralentreprenörer” och ”enforcementagencies”. Dessa företags- och myndighetspersoner å den ena sidan ochgraffitimålarna å den andra kan ses som ömsesidigt beroende av varandra. Ettstort intresse och livlig debatt bekräftar för graffitimålarna att deras målande ärnågot mer än meningslös skadegörelse och visar att det övriga samhället tarungdomarna och deras verksamhet på allvar. Att graffitiproblemetuppmärksammas i samhället gynnar även de som arbetar med att motverkagraffitin och det är oftast dessa som är aktiva i debatten. En ökad förståelse förproblemet kan både stärka dessa personers positioner och göra att ökade resurserkommer dem till del. En grundförutsättning för att det ska finnas något att arbetamot och att debattera omkring över är aktiva graffitimålare.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , 102 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-63573ISBN: 91-7155-296-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-63573DiVA: diva2:450997
Available from: 2011-10-24 Created: 2011-10-24 Last updated: 2011-10-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2191 kB)2332 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2191 kBChecksum SHA-512
ce12178d85b93bd1246bf8b6bde519b1f538d9bd63c9e1649133d0346bcb8f47f359cd9d154f7518a0b476ed0babd898aa5248e622dded566babebbf0d960f90
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Criminology
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2332 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 356 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf