Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet?
KTH, School of Technology and Health (STH), Centres, Centre for Health and Building, CHB.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Tillgänglighet i den byggda miljön har aktualiserats de senaste åren, mycket på grund av uppdaterade regler inom området. Andelen äldre kommer fortsätta öka snabbt de kommande åren. Till det naturliga åldrandet hör en degenererande fysik och vissa personer drabbas av kognitionsnedsättningar. Det finns studier som visar att 80 % av de äldres hem har åtminstone en riskfaktor som skulle kunna leda till fall. Till kommunens ansvarsområden hör att se till att invånarna i kommunen har möjlighet att leva ett självständigt och värdigt liv. Det innebär till exempel att kunna ta sig in och ut ur sin bostad samt att kunna tillgodose sina dagliga behov i hemmet, laga mat, tvätta sig och gå på toaletten.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur kommuner i Sverige arbetar med tillgänglighet i den byggda miljön, samt undersöka hur olika faktorer i organisation och arbetssätt påverkar hur arbetet utförs. Syftet var också att utforska vilka övriga förutsättningar som inverkat på slutresultatet; en tillgängligare miljö för kommunens invånare.

I studien undersöktes hur kostnaderna för tillgänglighetsarbete och bostadsanpassning förhåller sig till andelen äldre i befolkningen, bostadsbeståndets sammansättning, kommunens ekonomiska förutsättningar, kommunens storlek i area och befolkningstäthet och kommunens geografiska läge. Även variabler som arbetsprocesser (kring inköp, handläggning, genomförandestrategi med mera) och kulturella skillnader som kan påverka arbetet med tillgänglighet eller bostadsanpassning undersöktes.

Exempel på bostadsanpassningsärenden i kommunerna valdes som insamlingsvariabel. 100 ärenden samlades in från tio olika kommuner och analyserades. Förutom insamlade ärenden gjordes intervjuer med nyckelpersoner inom kommunerna. Sammanlagt intervjuades 46 personer vid 36 intervjutillfällen. Utifrån intervjuerna som genomfördes med handläggarna för bostadsanpassningsbidrag i undersökta kommuner kunde arbetsprocessen runt bostadsanpassning i varje kommun illustreras.

Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med vissa kvantitativa inslag (insamlad statistik bland annat). Intervjuerna hade ett semistrukturerat upplägg och de spelades in med hjälp av en diktafon. Därefter skrevs de ut och intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera, komplettera och korrigera om något missförståtts eller kunde tolkas felaktigt. Förutom intervjuer samlades statistik in. I varje kommun handlade det om tio bostadsanpassningsärenden från 2008 med tillhörande dokumentation samt statistik och ekonomiskt underlag för åren 2004-2008. För studien beslutades att kommunerna skulle väljas ut genom stratifierat urval. Av Sveriges 290 kommuner lottades tio fram att delta i undersökningen. De lottades från fem storlekskategorier och maximalt en kommun representerar varje län.

Bland de tio undersökta kommunerna hade kommuner med hög inflyttning både en mindre andel äldre, högre skattekraft och de byggde nya bostäder. Dessa kommuner hade en relativt hög andel boende per kvadratkilometer och var lokaliserade i den södra halvan av landet. För glesbygdskommunerna gällde det omvända; en relativt hög andel äldre, mindre skattekraft, ingen nybyggnation alternativt att man rev bostäder, samt ofta en kraftigt minskad befolkningsutveckling. De mindre kommunerna hade oftare problem med resurser, både i form av pengar och personal, som påverkar arbetet med tillgänglighet generellt. Prisutvecklingen på bostäder hade stor betydelse för hur mycket kommunen kunde satsa på renoveringar och nybyggnation. Även typen av hus hade inverkan

Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet? 2011

6

på enskilda kostnader för anpassningarna. Kostnadsspridningen var större i de mindre kommunerna. I de stora, tätbefolkade kommunerna låg man generellt lägre i kostnad. Detta tyder på att en eller flera faktorer som kan kopplas till tätbebyggda kommuner även kan kopplas till lägre kostnader för bostadsanpassning. Men det framgår inte klart om det handlar om en enskild faktor eller flera samverkande. I studien framgick att det inte var en åldrande befolkning eller många småhus som ledde till höga kostnader för bostadsanpassning. Det fanns indikationer på att det snarare kunde ha att göra med brist på tillgängliga bostäder, särskilda boenden eller övergångsbostäder.

En del förändringar kan göras som gör bostäderna mer tillgängliga i samband med större renoveringar. De intervjuade kommunerna hade mycket olika strategier för detta. Flertalet tog inte hänsyn till att tillgängligheten kan förbättras vid större renoveringar.

Processen kring dokumentationen för bostadsanpassningsbidraget var väldigt olika i de olika kommunerna. När man jämförde med hur Boverket rekommenderar att processen kring bostadsanpassning ska se ut kunde det konstateras att samtliga tio kommuner förenklat och anpassat arbetsgången efter sina egna förutsättningar eller önskemål. Flera kommuner följde varken Boverkets rekommenderade process eller hade med alla de lagstadgade dokumenten som ska följa med ansökningen. Det framgick relativt tydligt vid intervjuerna att anledningen till att man inte följde Boverkets process var att man anser att den tar allt för lång tid och att allt för mycket ansvar läggs på de sökande.

Boverkets statistik gällande bostadsanpassning baseras på data som handläggarna av bidraget skickar in en gång om året. Det visade sig att handläggarna hanterade uppgifterna kring bidraget väldigt olika, vilket borde ha inverkan på hur de rapporterar in uppgifterna och vad de i slutändan uppger sig ha för kostnader för bostadsanpassning. Det är viktigt med bättre rutiner kring hur bostadsanpassningsbidraget rapporteras in till Boverket, samt eventuellt uppdatera vilka faktorer som bör inkluderas i rapporteringen.

Författningen rörande enkelt avhjälpta hinder var högaktuell vid studiens genomförande. Eftersom författningen gäller tillgänglighet påverkade den resultatinsamlingen när det kom till att undersöka arbetet i offentliga miljöer. Det varierade hur långt undersökta kommuner kommit med åtgärderna, hur mycket pengar och resurser som satsats, hur man valt att angripa problemet och om man trodde sig klara målet att hinna avsluta projektet innan slutet på 2010. Det framkom att de mindre kommunerna halkat efter i arbetet med tillgänglighet och att det i stort berodde på bristande resurser. Få personer i kommunen leder till lägre skattekraft och att det finns ett mindre antal anställda inom kommunen som ska täcka upp för ett mycket brett spektrum av uppgifter. Detta gör att varje anställd har ett antal frågor på sitt bord och beroende på intresse, kunskap och bakgrund blir de olika frågorna mycket olika prioriterade i dessa kommuner.

Abstract [en]

Accessibility in the built environment has been a hot topic in recent years, mainly because of updates in the regulations covering this area. The proportion of older people will continue to increase rapidly in the coming years. The natural aging process includes a degenerating physical status and some people come to suffer from cognitive impairments. Studies show that 80% of the homes of the elder have at least one risk factor that could lead to falls. The municipality has to ensure that its residents are able to live independent and dignified lives. This means, for example, that its residents have to be able to get in and out of their homes and be able to satisfy their daily needs such as cooking, washing and going to the toilet.

The purpose of this study was to find out how local authorities in Sweden are working on accessibility in the built environment, and examine how different factors in the organization and operation affect the way the work is performed. The aim also was to explore possible other conditions that greatly affect the final result; a more accessible environment for local residents

The study examined how the cost of accessibility work and home modifications was linked to the proportion of elderly in the population, housing stock composition, the local economic conditions, the size of the municipality, population density and the municipality's geographical position. Variables such as work processes (regarding purchase, management, implementation strategy, etc.) and cultural differences that may affect accessibility work or home modifications were also included.

Examples of home adaptation-errands in the municipalities were chosen as the study variable. 100 cases were collected from ten different municipalities and were then analyzed. Apart from this interviews with key persons in the municipalities were performed. A total of 46 people were interviewed during 36 sessions. The process concerning home modifications in the municipalities was illustrated and evaluated based on information from the interviews conducted with administrators of home modification-errands.

The study was conducted as a qualitative interview study with some quantitative elements. The interviews had a semi-structured approach and they were recorded using a dictaphone. The interviews were typed out and interview subjects were given the opportunity to comment, add to and correct if something could be misunderstood or interpreted incorrectly. In addition to the interviews statistics were collected. In each municipality, ten housing adaptation-errands from 2008 and documentation related to them were gathered along with statistical and financial data for the years 2004-2008. It was decided that the municipalities would be selected through a stratified sample. Of Sweden's 290 municipalities, ten were randomly assigned to participate in the survey, divided into five size categories (two in each category). A maximum of one municipality from each county was accepted.

Among the ten surveyed municipalities the ones with high occupancy had a smaller proportion of older, higher tax capacity and were building new houses. These municipalities had a relatively high proportion of residents per square kilometer and they were localized in the southern half of the country. Rural municipalities had a relatively high proportion of older, less tax capacity, no new construction going on or they were demolishing houses. They had often suffered a sharp drop in population growth. The smaller municipalities had more problems with resources, both concerning money and personnel, which could affect work with accessibility in general. Increases in housing prices

Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet? 2011

8

were of great importance for how the municipality could invest in renovations and new construction. Also the type of house would have an impact on the individual costs of the adaptations. It seems that the cost spread was greater in the smaller municipalities. Some had very high costs while others had less. In the large, densely populated municipalities the costs were more generally lower. This suggests that one or more factors that may be linked to urban municipalities also may be linked to lower costs for home modifications. But it is not clear whether this is connected to a single factor or several ones collaborating. The study showed that it was not primarily an aging population and many single household houses that led to high costs for home modifications. The indications rather pointed towards the lack of accessible housing, special housing or transitional housing.

Some changes to improve accessibility in housing can be easily done during renovations. The municipalities that were interviewed had very different approaches to this, and the majority did not take into account the accessibility when renovating.

The process surrounding documentation for home adaptation grant varied a lot between the municipalities. When comparing to Boverket

1

defined process for housing adaptation grants it could be noted that all ten municipalities had simplified and aligned the work processes on their own depending on their specific circumstances or needs. Several municipalities did neither follow Boverkets recommended process nor included all the legal documents that must accompany the application. It became quite clear during the interviews that the reason for not following Boverkets process was that the interviewed persons felt that it took too long and too much responsibility was put upon the applicant.

1

Boverket monitors the function of the legislative system under the Planning and Building act and related

Boverkets statistics related to home modifications are based on data that administrators of the grant are to submit on an annual basis. During the course of the study it was revealed that the officers handled the data very differently, which most likely have an impact on how they report the data. This will ultimately affect their reported costs for home modifications. It is important to develop better practices around the home adaptation grant and how it is reported to Boverket, and if necessary update the factors that should be included in reporting.

The constitution regarding easily remedied obstacles (Författningen, BFS 2003:19, om Enkelt avhjälpta hinder) were highly topical during the execution of the study. Since the constitution regards availability it affected the result regarding collection of projects for improvements on accessibility in public places. It varied how far investigated municipalities had come with the accessibility projects, how much money and resources they had invested, how they had chosen to tackle this problem and if they thought they would be able to finish the project before the end of 2010. It appeared that the smaller municipalities had lagged behind in the process of availability and the reason could be lack of resources. Fewer inhabitants in the municipality lead to lower tax capacity which results in a smaller number of employees in the municipality. These people will have to cover a very wide range of tasks and responsibilities. This means that each employee has a number of issues on his or her table and depending on the interest, knowledge and background of the employee the various matters are given very different priorities.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH CHB , 2011. , 56 p.
Series
TRITA-CHB Rapport, 2011:3
National Category
Other Engineering and Technologies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-39543Local ID: TRITA-CHB Rapport 2011:3ISBN: 978-91-7415-937-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:kth-39543DiVA: diva2:440095
Note

QC 20110913

Available from: 2011-09-13 Created: 2011-09-12 Last updated: 2016-12-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Hur arbetar Sveriges kommuner med bostadsanpassning och tillgänglighet?(1359 kB)813 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1359 kBChecksum SHA-512
bfeca0605de04d6f4ed9598f745f5f1de46fa31949bed98398e5e46affa7a7a409968215f38bc65e37eeb3c453f9e13e725a17c1ade8f58e5ea5967b03f2d19d
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, Hanna
By organisation
Centre for Health and Building, CHB
Other Engineering and Technologies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 813 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 489 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf