Bakgrund: Företagsskandaler har varit förekommande i svenskt näringsliv, med exempel såsom AB Kreuger & Toll. Skandalerna har medfört minskat förtroendet för näringslivet men som en lösning har Svensk kod för bolagsstyrning utformats.

Syfte: Sedan implementeringen av Koden år 2005 har det skett en utveckling, vilket vårt syfte är att beskriva. Syftet är även att beskriva och förklara de svenska företagens förhållningssätt till Koden samt ge en förklaring till denna utveckling.

Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden bygger på en deduktiv forskningsansats och i den kvantitativa användes en abduktiv ansats. I den kvalitativa undersökningen genomfördes sju intervjuer med respondenter på Small Cap. 42 bolags årsredovisningar studerades i den kvantitativa undersökningen. Vi har till största del tillämpat den explorativa metoden.

Resultat och slutsats: Vårt resultat pekar mot att bolag följer Koden i större utsträckning än tidigare. Det har medfört en lägre flexibilitet i bolagsstyrningen på grund av följsamheten till Koden men samtidigt har det här ökat förtroendet till bolagen. Vi har sett indikationer på att det är noteringsavtalet som har påverkat bolagens förhållningssätt mest. Aktieägarnas bristande intresse, att marknaden inte ser efter substansen i bolagsstyrningsrapporterna samt Kodens dåliga samverkan med andra regelverk gör att potentialen inte utnyttjas. Det har även skett förändringar i bolagens struktur, vilket skapat en ökad öppenhet.