Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Statemaking, warmaking och protection ur Estlands perspektiv
Swedish National Defence College.
2009 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Stater är de enda legitima enskilda aktörerna i det internationella systemet. Varje enskild statsträvar alltid att främja sina egna säkerhetsintressen liksom handelspolitiska och kulturellaintressen och staten gör detta genom olika medel som t.ex. diplomati och ekonomi för att baranämna några. Men utöver dessa medel har staten alltid haft förmågan att utöva våldsmakt bådemot andra stater och sina egna invånare. Våldsutövandet har också varit grunden för den modernastaten. Krigföring och våldsutövande har i sin tur givit upphov till en komplex byråkrati,skatteväsende och centralstyre i syfte att effektivare uppnå dessa strävanden. En annan aspekt avstaten har varit dess ständiga strävan att forma allianser i syfte att förbättra sitt säkerhetspolitiskaläge.Estland är en småstat som förväntas uppträda som fullvärdig stat och som sådan har Estland enFörsvarsmakt. Närheten till Ryssland gör att Estland använder stora resurser för att bygga upp sinFörsvarsmakt. En satsning som efter NATO medlemskapet har ifrågasatts av vissa politiker. Detsistnämnda har givit upphov till frågan om varför Estland har en Försvarsmakt. Är det enbart föratt försvara landet mot yttre motståndare eller finns det fler anledningar?Det primära syftet med uppsatsen är att pröva om Charles Tillys statsformeringsteori ocksåstämmer på Estland. Tilly presenterar ett antal faktorer som anses ligga till grund för behovet avförsvarsmakter. Alltså studerar jag om staten Estlands motiveringar för behovet av enförsvarsmakt överensstämmer med Tillys teori. Utöver detta finns ett underordnat syfte sominnebär att diskutera Estlands motiveringar i anslutning till en av dessa faktorer i en större kontext.

Abstract [en]

States are the only legitimate actors in the international system and are always expected to protecttheir own security, trade, and even cultural interests. They do this through diplomacy andeconomy, just to name some of the tools. However, beyond that, the states have always had theability to exercise violence not only towards other states but, their own population as well.Exercising violence has been a cornerstone of the modern state. The exercising of violence has inturn given rise to a complex bureaucracy, taxation systems and centralisation of power in order toachieve a higher degree of efficiency. Another aspect of the state has always been its endeavourto form alliances with the purpose of improving its security situation.Estonia is a small state, which nevertheless is expected to act as one, and as other states, it has itsdefence forces. The proximity to Russia forces Estonia to use large resources for building-up itsdefence. An effort which has been questioned by certain politicians after Estonia became amember of NATO. The latter has led me to ask, why does Estonia have its own defence forces? Isit only to defend the state against foreign enemies or are there other reasons?The main purpose of this thesis is to test Charles Tilly’s theory about state formation and if it isapplicable to Estonia. Therefore, I will examine if the Estonian state reasoning about theexistence of defence forces corresponds to Charles Tilly’s theoretical model about stateformation. In addition, the purpose of this thesis is to discuss certain aspects of the model andthereby put Estonia into a larger context.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 35 p.
Keyword [en]
Defence, Defence policy, Political science, Theory, Estonia
Keyword [sv]
Försvaret, Försvarspolitik, Statsvetenskap, Chefsprogrammet, Chefsprogrammet 2007-2009, Uppsatser, Teori, Estland
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-1209OAI: oai:DiVA.org:fhs-1209DiVA: diva2:424828
Educational program
Chefsprogrammet. (ChP)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Note
Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09 Available from: 2011-07-05 Created: 2011-06-20 Last updated: 2011-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(32889 kB)255 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 32889 kBChecksum SHA-512
3b8684adfcf093f9ca32d13823722989b12684c26368be4bb53cea1e5f2de5f00ae13f0be0c85fc149c0729c1f00b7271000e1d5348f8c332550d2e164116a73
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish National Defence College
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 255 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 191 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf