Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Hållbarhetsredovisningens betydelse: Ur ett ägarperspektiv
Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar.

Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen.

Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna.

Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer.

Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet.

Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 100 p.
Keyword [sv]
Hållbarhetsredovisning, hållbarhetsarbete, CSR, SRI, etik, socialt och miljömässigt ansvar, ansvarsfulla investeringar, institutionella ägare
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-12766OAI: oai:DiVA.org:lnu-12766DiVA: diva2:424778
Subject / course
Business Administration - Accounting
Educational program
Business Administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control, 180 credits
Presentation
2011-05-31, Ny 201, Gröndalsvägen, Kalmar, 08:00 (Swedish)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-06-20 Created: 2011-06-20 Last updated: 2011-06-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(851 kB)366 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 851 kBChecksum SHA-512
0fe640e509fb4e3d974a650ade56f86f2d3e6d8eccaf25666af21492d167c6e41c32011541f97e77f9311d68d2bbc52302c4e1ea43b8cbfdb8c72cbaf1523d0c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Gustavsson, JonnaJohansson, Emelie
By organisation
Linnaeus School of Business and Economics
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 366 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 468 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link