Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Repeterbarheten hos olika forimätningsmetoder: En jämförelse mellan Modifierad Thorington, Schober och von Graefe
Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Natural Sciences.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund: Heteroforier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan?

Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra.

Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner. Samtliga mätningar utfördes i samma ordningsföljd och inleddes med Modifierad Thorington följt av Schober och avslutades med von Graefe. Varje metod mättes tre gånger för att kunna utvärdera repeterbarheten. I studien mättes enbart avståndsforier.

Resultat: Modifierad Thorington sattes som "guldstandard" varpå de övriga metoderna jämförts med den. Vid horisontella forier ≤1,0Δ gav samtliga metoder jämförbara resultat. Vid exoforier visade Modifierad Thorington högst forier, medan Schober visade lägst. Endast en person hade en esofori ≥1,0Δ med Modifierad Thorington därför kunde inga jämförelser göras mellan resultaten av de olika metoderna vid esofori.

Slutsats: Modifierad Thorington, Schober’s test och von Graefes metod för forimätning visade alla jämförbara resultat bortsett från mätningar vid högre forier. SCH visade den bästa repeterbarheten baserat på den lägsta standardavvikelsen (0,19Δ) följt av MT (0,45Δ) och VG (0,47Δ). Genom att jämföra mätningarnas repeterbarhet med korrelationskoffecienten för varje metod (T1 vs T2, and T1 vs T3) kunde en något högre korrelation ses för MT (r=0.96, 0,96) än SCH (r=0,95, 0,93). Även von Graefe visade bra korrelation mellan mätningarna (r=0,90, 0,93), trots att värdena var något lägre än för MT och SCH.

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
National Category
Ophthalmology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-12607OAI: oai:DiVA.org:lnu-12607DiVA: diva2:423682
Subject / course
Optometry
Educational program
Optometry Programme, 180 credits
Uppsok
Medicine
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-06-20 Created: 2011-06-16 Last updated: 2016-02-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(766 kB)995 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 766 kBChecksum SHA-512
9446756a31baf72862e40850fd2342ec3d490ff356a9e969c914360991ae09c8b82ed3a418fb04924290ad71c489ef3bcdf3db59022d6afc5ecb10bd6cb2c298
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Natural Sciences
Ophthalmology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 995 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 162 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link