Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling: exempel från teori och praktik
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social and Economic Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social and Economic Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten

World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner.

2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: CERUM, Umeå universitet , 2011. , 55 p.
Series
CERUM rapport, ISSN 0282-0277 ; 27/2011
Keyword [sv]
hållbar utveckling, hållbarhetskriterier, lokalt, regionalt, sammanställning, översikt, HUT
National Category
Social and Economic Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-44822ISBN: 978-91-7459-170-5OAI: oai:DiVA.org:umu-44822DiVA: diva2:422483
Funder
EU, European Research Council, 41370
Note
Denna bakgrundsrapport har finansierats av ACANALYS-projektet samt Umeå Kommun med syfte att stödja hållbar utveckling och tillväxt på kommun- och regionnivå. Den utgör en del av resultat från en projektgrupp som studerat arbetet med hållbarhet på kommun- och regionnivå i fallen Hållbara Umeåregionen (projektledare Carina Keskitalo, projektassistent Johanna Liljenfeldt). Resultat har också rapporterats separat på kommunnivå under 2010. ACANALYS-projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS ägs av CERUM, Umeå universitet, och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner, Umeå universitet samt stöds av Företagarna i Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.Available from: 2011-06-22 Created: 2011-06-13 Last updated: 2012-03-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(994 kB)1162 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 994 kBChecksum SHA-512
83259838113be3d4699ce8241f75dd640ff8b4e77a0fbce1447a1122a07237ab0b1ca26c66d4b3eacf66d3310d0fac22a4de030f02dae5e78c667bec92f9735c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Liljenfeldt, JohannaKeskitalo, Carina
By organisation
Department of Social and Economic GeographyCentre for Regional Science (CERUM)
Social and Economic Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1162 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 686 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link