Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år uppfattar barns flerspråkighet. Frågeställningarna är:

-          Hur förhåller sig förskollärare och tidigarelärare till barns flerspråkighet?

-          Vad får barns flerspråkighet för betydelse i verksamheten?

Vi har utgått från en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur människor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvärld – ett så kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vårt material utifrån en tvåstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrån lärarnas uppfattningar. Vi har kunnat urskilja fem skilda beskrivningskategorier; innebörd, potential, lärarens profession, lärarens förhållningssätt samt delaktighet.

För att få svar på våra frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och fyra tidigarelärare.

Resultatet visade att lärare uttrycker en medvetenhet kring de flerspråkiga barnens situation. Lärare försöker att stötta och hjälpa flerspråkiga barn men samtidigt visar utsagor att lärare har svårigheter med att synliggöra barns bakgrunder i verksamheten. Synliggörandet av föräldrars kunskaper om sitt ursprung existerade inte, däremot uttrycker lärare en önskan om ett framtida samarbete.