Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Livscykelbaserad miljövärdering av en ny kontorsbyggnad: En jämförande studie mellan två analysmetoder
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology.
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

This Master’s Thesis aims to illustrate in what ways the two Swedish environmental assessment tools, the Environmental Load Profile and EcoEffect differ and if performed valuations gives different results and environmental goals.

The built urban environment causes about half the environmental loading in Sweden. The society’s ambition towards sustainable development has resulted in demands reducing the environmental load. One way to accomplish this change is with the assistance of tools for environmental assessment of the built environment. There are a number of tools available on the market today: checklists, criteria systems and life cycle assessment. The tools are approaching the life cycle assessments way to analyse and valuate environmental questions. There are two existing tools with life cycle perspective developed in Sweden, the Environmental Load Profile and EcoEffect. These two differ in a number of aspects. The most significant distinctions are that the Environmental Load Profile is developed for city districts and EcoEffect for properties. The tools measure different environmental impact categories and there are differences in the input data. The tools are based on different lifecycle inventory data for building materials and for technical supplies. EcoEffect includes an additional step of aggregation than the Environmental Load Profile, called weighting. In contrast to EcoEffect incorporated in the Environmental Load Profile, is a method for calculating the energy balance of the building. The tools present their results in different ways with different units.

The greatest difficulty in using the tools is to find necessary input data. To simplify this, an input data template for the user with clear instructions, could be established. The property developer could further establish a list, including input data for both methods. Another difficulty is to find a representative reference, which gives a fair comparison. It is difficult to compare the outcome of the methods, since there are many differences in the structure and way of presentation. The tools generate different outcomes. The Environmental Load Profile gives better results than EcoEffect by comparing with a reference. However comparing at a more detailed level, between g CO2-equivalents, EcoEffect gives better results for energy but not for material. To investigate why there are differences in the results another valuation has been made, with the same inputdata and reference. Even these results were different. While the same input data and reference are used couldn´t that be the reason. Concerning the material one explanation could be that the tools have different life cycle inventory data and concerning the energy one explanation could be the differences in data for technical supplies. To investigate how much the choice of technical supplies means, an additional valuation has been made, with the same input data and data for technical suppliy. Even this valuation gave different results, why input data and data for technical supply are eliminated as sources of error for energy. Differences in the programs calculation are not further investigated.

Both the Environmental Load Profile and EcoEffect are useful to assist in identifying significant environmental aspects. They give indications on where measures should be taken for the specific property or area. The indications can be used for formulation of environmental goals. The tools can also be used to follow up these environmental goals. EcoEffect has, in contrast to the Environmental Load Profile, a well developed working sheet where the environmental goals can be formulated and followed up.

Abstract [sv]

Detta examensarbete syftar till att illustrera i vilka avseenden de två svenska miljövärderingsmetoderna, Miljöbelastningsprofilen och EcoEffect skiljer sig åt och om värderingar med dessa leder fram till olika resultat och miljömål.

I Sverige står fastighetssektorn, inkluderat allt byggande samt all användning av bostäder och övriga lokaler, för grovt uppskattat halva miljöbelastningen. Samhällets strävan mot en hållbar utveckling, har medfört att krav börjat ställas på att miljöpåverkan måste minska. Ett sätt att åstadkomma denna förändring är med hjälp av miljövärderingsverktyg för byggnader. Det finns ett antal befintliga system ute på marknaden idag, vilka är av typerna checklistor, kriteriesystem och livscykelanalyser. Alla mer utvecklade metoder börjar närma sig livscykelanalysens sätt att analysera och värdera miljöfrågor och det råder idag en stor enighet om att livscykelperspektiv skall gälla vid miljövärdering av byggnader. I Sverige finns två metoder med livscykelperspektiv utvecklade, Miljöbelastningsprofilen och EcoEffect. Dessa skiljer sig åt på ett antal punkter. Miljöbelastningsprofilen är utvecklad för värdering av ett helt stadsdistrikt, medan EcoEffect är utvecklat för en fastighet. Metoderna mäter vidare olika miljöbelastningar och har en del skillnader i indata. Skillnader finns även i metoderna inbyggd materialdata och data om den tekniska försörjningen. EcoEffect innehåller till skillnad från Miljöbelastningsprofilen en viktningsdel och Miljöbelastningsprofilen innehåller till skillnad från EcoEffect en inbyggd energiberäkning. Metoderna redovisar sina resultat på olika sätt med olika enheter.

Den största svårigheten med metoderna är att finna erforderliga indata. För att förenkla detta kan en indatamall med tydliga instruktioner för användaren upprättas. Byggherren borde på något systematiskt vis, upprätta en lista med all indata till båda metoderna. En annan svårighet är att finna en represesentativ referens, som ger en rättvis jämförelsegrund. Det är vidare mycket svårt att jämföra värderingsresultaten för metoderna, eftersom många skillnader finns i metodernas uppbyggnad och redovisningssätt. Metoderna genererar olika resultat vad gäller de jämförbara delarna. Miljöbelastningsprofilen ger bättre resultat än EcoEffect vid jämförelse med referens. Vid jämförelse på detaljnivå, mellan g CO2-ekvivalenter ger EcoEffect bättre resultat för energi men inte för material. För att utreda vad dessa skillnader i resultat beror på gjordes en omvärdering, med samma indata för material och energi för byggnaden samt med samma referens. Även dessa resultat skiljde sig åt. Eftersom samma indata och referens har använts till metoderna, ligger inte skillnaden där. För materialens del är en förklaring att de olika metoderna innehåller olika livscykeldata och för energins del finns skillnader i data för den tekniska försörjningen. För att undersöka hur mycket valet av den tekniska försörjningen betyder gjordes ytterligare en omvärdering för energi, med samma indata och data för den tekniska försörjningen. Även denna värdering gav skilda resultat, därmed är indata och livscykeldata eliminerade som felkällor för energidelen. Programmens sätt att räkna är ej vidare undersökt.

Miljöbelastningsprofilen och EcoEffect fungerar båda som hjälpmedel för att identifiera betydande miljöaspekter. De indikerar på var åtgärder skall sättas in för ett specifikt objekt. Utifrån denna kartläggning av ett projekts miljöaspekter kan övergripande och detaljerade miljömål formuleras. Metoderna kan även användas för uppföljning av miljömålen. En skillnad är att det i EcoEffect finns ett arbetsblad utvecklat, där miljömål kan sättas och följas upp.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 151 p.
Series
Trita-KET-IM, ISSN 1402-7615 ; 2004:25
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-32672OAI: oai:DiVA.org:kth-32672DiVA: diva2:411370
Uppsok
Technology
Supervisors
Note
www.ima.kth.seAvailable from: 2011-04-29 Created: 2011-04-18 Last updated: 2011-04-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1114 kB)1297 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1114 kBChecksum SHA-512
8484baaa7d7506026c1a0da7d5d04019442ebbb9e20130773c1a0dd2c3ce7a5bed602b14d2b6a8f4be72e13f73d26edab36e5ad143509cf5d361bdec1620bb14
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Industrial Ecology
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1297 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 186 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link