Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Markägaren, allemansrätten och invasionen: En diskussion om ansvaret för skador på marken när kommersiella aktörer nyttjar mark med stöd av allemansrätten. Eller: Vad händer om en kommersiell bärplockare startar en skogsbrand?
Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy.
2010 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The land owner, the right of public acces and the invasion : A discussion on the liability for damage to the land when commercial players utilise land under the right of public access. Or: What happens if a commercial berry picker starts a forest fire?Maja WilhelmssonHandledare: Åsa ÅslundAffärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 9Höstterminen (English)
Abstract [sv]

Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet där mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrätten. HD har bedömt att sådant nyttjande; kanalisering, är tillåtet med stöd av allemansrätten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (”Forsränningsmålet”) samtidigt att nyttjandet bara är tillåtet så länge marken inte skadas. Eftersom skadeståndsfrågan aldrig har prövats i samband med allemansrätten har föremålet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfå ersättning för skador via allmänna skadeståndsrättsliga regler, skadestånds- och avhjälpandeansvaret i miljöbalken samt för intrång i äganderätten via expropriationslagen och möjligheten att få ersättning ur en försäkring. Expropriationsalternativet kan inte användas idag, eftersom marknyttjande med stöd av allemansrätten är ett icke ersättningsgillt intrång i äganderätten.

Möjligheterna till att betrakta en skada på marken som en sakskada är stora. Det finns emellertid omständigheter som skapar komplikationer för båda skadeståndsansvarsformerna. En allmän skadeståndstalan kräver att culpa hos skadevållaren kan bevisas, vilket kan vara svårt när många människor vistas på en plats samtidigt. Kanalisatören kan betraktas som culpös enligt principerna om kumulativ eller anonym culpa, enligt vilka en principal blir ansvarig, trots att de individer han ansvarar för inte, var och en för sig, varit culpösa. Det miljörättsliga skadeståndsansvaret bygger på ersättning för störningar som inte är orts- eller allmänvanliga. När det gäller allemansrättsligt nyttjande torde många störningar betraktas som just orts- eller allmänvanliga. Avhjälpandeansvaret i miljöbalken bygger på ersättning för miljöfarlig verksamhet, och det är tveksamt om det kan tillämpas på kanalisatörens verksamhet. Expropriationsersättning på grund av allemansrättsligt nyttjande tillerkänns inte markägaren enligt gällande rätt, vilket kan tyckas märkligt eftersom många nyttjandeformer som påminner om allemansrätten, t.ex. servitut, medför sådan ersättningsrätt. Det finns vissa möjligheter att ersätta markskador ur försäkringar. Dock är de flesta skador följden av invasionsproblematik, som är mycket svårt försäkra. Samtliga ersättningsformer har visat sig otillräckliga för att ersätta skador som är estetiska och ideella, eftersom sådana skador inte kan beräknas i pengar.

Beroende på hur marknyttjande med stöd av allemansrätten betraktas har man olika åsikt om i vad mån kanalisatören borde ersätta markägaren för skador på marken. Om nyttjandet uppfattas som någonting som finns vid sidan av markäganderätten är endast konkreta skador ersättningsgilla. Om man anser att nyttjandet är ett intrång i äganderätten och en förmögenhetsöverföring från markägaren till kanalisatören bör emellertid redan rätten att nyttja marken föranleda ersättning. Den ersättningsform som bäst tillgodoser markägarens intresse av att få skador på marken åtgärdade och få ersättning för ekonomisk förlust är avhjälpandeansvaret. Endast det ansvaret reparerar till fullo skador på miljön. Det krävs emellertid ett domstolsavgörande för att slutligen klargöra avhjälpandeansvarets tillämplighet.

Abstract [en]

Recently, more and more companies have come to exercise activities under the right of public access on land that belongs to whomever. The High Court has assessed that such use of land; channeling, is permitted, but in NJA 1996 s. 495 (“The Rafting Case”) also announced that this use is only allowed as long as the land remains unharmed. Since the question of damages in the context of the right of public access has not yet been treated in jurisprudence, the object of this thesis has been to investigate the possibilities to obtain restitution for damages via tort law, liability under the environment act as well as for proprietary intrusions under the expropriation act and restitution via insurance. Expropriation, however, cannot currently be made use of, since the right of public access is an intrusion which does not entail restitution.

There are extensive possibilities for considering damage to the land as damage to property. However, there are ramifications for both the legal options for damages: the tort law and the environmental act. The tort law requires tortuous behaviour from the tortfeasor to be established, which is difficult when several persons stay at one place simultaneously. The canalizer may be considered tortuous under the principle of vicarious liability and cumulative or anonymous tort. According to these principles, the canalizer is responsible for the actions of certain individuals, even though they have not, individually, been negligent. The environmental liability for damage is based on restitution for disturbances that are not common to the place nor to the general public. This fact is difficult to establish in the context of the right of public access. The remedial responsibility of the environmental act is constructed for operations that are harmful to the environment, which is why it is dubious whether the responsibility is applicable to the canalizer’s activities. Currently, compensation for expropriation cannot result of use of land under the right of public access. This is peculiar, since many usufructs reminiscent of the right of public access, i.e. the easement, result in such compensation. Some forms of damage to the land can be insured. Although, most damage in this context arise from invasion, a cause of damage which is nearly impossible to insure. All forms of restitution have proven insufficient for compensating damage that is esthetic or otherwise non-pecuniary.

Depending on if the right of public access is regarded as proprietary intrusion or something that exists alongside the right to property, one comes to different conclusions about the extent of compensation for damage. In the former case, only substantial damage is compensable. In the latter case, even the right to use the land occasions compensation. The liability which best meets the needs of the proprietor: compensation and restoration of damage to his property, is the remedial responsibility of the environmental code. This responsibility alone fully restores harm to the environment. However, the applicability of the remedial responsibility needs to be established in jurisprudence.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 82 p.
Keyword [en]
The right of public access, damages, tort, damage to property, non-pecuniar damage, esthetic damage, the Environmental act, remedial responsability, expropriation, invasion, insurance, land owner, proprietor
Keyword [sv]
Allemansrätt, skadestånd, sakskada, ideell skada, miljöbalk, avhjälpandeansvar, expropriation, invasion, miljöansvarsförsäkring, försäkring, markägare
National Category
Law (excluding Law and Society) Law (excluding Law and Society) Law and Society Law (excluding Law and Society)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-64724ISRN: LIU-IEI-FIL-A--11-00898--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-64724DiVA: diva2:394593
Presentation
2011-01-19, 10:50 (Swedish)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Available from: 2011-04-13 Created: 2011-02-03 Last updated: 2011-04-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(668 kB)530 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 668 kBChecksum SHA-512
392e42dd256cfdf72eaaff15edc23824a550ed68f4a7d8e1d7d7dfb656cd142a5bbc21ca8429285f777c4b9b2ade6c0e666f88a7e2dcf0e094554caee0a641c0
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Law and Legal Philosophy
Law (excluding Law and Society)Law (excluding Law and Society)Law and SocietyLaw (excluding Law and Society)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 530 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 476 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link