Sverige har en lång historia av migration, som under den så kallade ”migrationskrisen” 2015 ställdes inför stora utmaningar. Sverige hade svårigheter med att upprätthålla den standard som tidigare funnits inom mottaggningsprocessen. Studien syftar till att undersöka hur personer som migrerade till Sverige under 2015 upplevde mottagningen samt vilka delar inom den som hämmande respektive främjade integrationen. Studien är kvalitativ och identifierade med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och tematisk analys fyra huvudteman: att leva i osäkerhet, otillräckligt samhällsstöd gav upphov till eget driv, starkt formellt stöd för en bra start samt betydelsen av sociala kontakter. I resultatet framkommer bland annat egen vilja och sociala kontakter som tydligt främjande faktorer för integrering. Vidare tydliggörs hur de långa väntetiderna hos Migrationsverket skapade en hämmande effekt på integreringen. Utöver ovissheten som väntan skapade ser intervjupersonerna positivt på mottaggningsprocessen. 

Sweden has a long history of migration, which during the so-called “migrationcrisis” of 2015 faced significant challenges. Sweden had difficulties maintaining the standard that had previously existed within the reception process. The study aims to examine how individuals who migrated to Sweden in 2015 experienced the reception process and which aspects of it hindered or promoted integration. The study is qualitative, identified through semi-structured interviews and thematic analysis, revealing four main themes: living in uncertainty, insufficient social support gave rise to self-drive, strong formal support for a good start, and the significance of social contacts. The results reveal, among other things, personal motivation and social contacts as clearly facilitating factors for integration. Furthermore, it clarifies how the long waiting times at the Migration Agency created a hindering effect on integration. Beyond the uncertainty created by the waiting, the interviewees view the reception process positively.