Vikten av läsförståelse i dagens samhälle är betydande och läromedlen har en central plats i undervisningen. Syftet med denna kvalitativa textanalys är i förhållande till detta att bidra med kunskap om läsförståelseuppgifters utformning i svenskläromedel för årskurs 5. Studien ämnar behandla fyra frågeställningar: 1) Hur behandlar uppgifterna i svenskläromedel för årskurs 5 läsförståelse? 2) Vilka lässtrategier påvisas i uppgifterna? 3) På vilket sätt synliggörs lässtrategierna? 4) Hur främjar uppgifterna en djupare textförståelse? För att behandla dessa undersöks läsförståelseuppgifter i fyra läromedel i svenska. Uppgifterna undersöks genom två analysmodeller som behandlar lässtrategier och textrörlighet. Analysmodellen som berör lässtrategier är utformad av Roe och innefattar femton olika strategier. Den andra modellen, textrörlighet, definieras av Liberg m.fl. och delas in i tre olika rörlighetstyper. Resultatet analyseras i relation till de teoretiska utgångspunkterna Langers föreställningsvärldar samt Luke och Freebodys modell Four Resources Model. Den första teorin behandlar de faser en läsare intar i byggandet av föreställningsvärldar för djupare läsförståelse och den andra teorin belyser hur läsaren använder sig av fyra textpraktiker för effektiv läsförståelse. Analysen visar att undervisning om lässtrategier i läromedelsuppgifter är bristfällig och att frekvensen strategierna emellan är ojämn. Det ses även ett stort fokus på några få aspekter av läsförståelse och bortfall av andra vilket anses förhindra möjlighet till djupare förståelse. En tredje slutsats är att uppgifter ofta saknar textförankring då de fokuserar på isolerade språkövningar eller associationer utan avstamp i texten. En diskussion förs kring resultatet i relation till den rådande läroplanen samt tidigare forskning inom ämnet.