Medier spelar en avgörande roll för vår uppfattning om den värld vi lever i. De har en betydande roll i att forma representationer och därmed göra intryck på vår uppfattning av världen, oss själva och vart vi hör hemma. Uppsatsen fokuserar på vilken betydelse den svenska nyhetsrapporteringen om protesterna i Iran 2022 har på kvinnliga medlemmar i den iranska diasporans känsla av tillhörighet till Sverige och Iran. Syftet har brutits ner i två frågeställningar: 1) Hur upplever kvinnliga medlemmar i den iranska diasporan i Sverige svensk nyhetsmediers rapportering av protesterna i Iran 2022? 2) Vilken betydelse har medierapporteringen av protesterna i Iran 2022 för kvinnornas känsla av tillhörighet till Iran och Sverige? Genom en kvalitativ ansats intervjuades fem kvinnor, alla bosatta i Sverige med bakgrund i Iran. Empirin sätts i relation med teorier om representation, diaspora, kulturell närhet, tillhörighet och hybrididentitet. Resultatet visar att rapporteringen anses framställa iranska kvinnor som modiga, samtidigt upplevs den som otillräcklig och bristfällig. Denna representation inverkar på kvinnornas känsla av tillhörighet och formar ett komplext samband mellan hemlandet och värdsamhället. Beroende på erfarenheter och uppfattningar är känslan av gemenskap, förståelse och stöd vad som i slutändan bidrar till en känsla av ett hem. Uppsatsen bidrar till att förstå samspelet mellan medier, identitet och tillhörighet inom diasporiska sammanhang.