Perifer neuropatisk smärta (PNP) är en kronisk smärtform som uppstår till följd av skador på det somatosensoriska nervsystemet. Tillståndet kännetecknas av symtom såsom brännande smärta, hyperalgesi och dynamisk mekanisk allodyni (DMA), vilket kraftigt kan påverka patientens livskvalitet. Behandlingsalternativen för PNP omfattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder, men effektiviteten varierar mellan olika preparat och individuella patientförutsättningar. Syftet med detta arbete är att jämföra effektiviteten och säkerheten av kapsaicin i olika formuleringar och doseringar med pregabalin i både omedelbar frisättning (IR) och långsam frisättning (SR). En systematisk litteraturöversikt genomfördes med en sökning i PubMed för att identifiera kliniska studier publicerade mellan 2015 och 2025 som utvärderade kapsaicin och pregabalin vid behandling av PNP. Fyra randomiserade kontrollerade studier (RCT) inkluderades, där smärtlindring, biverkningar, behandlingstolerans och patientnöjdhet analyserades. Resultaten visade att både kapsaicin-plåster (8 %) och pregabalin var lika effektiva för smärtlindring, men kapsaicin gav snabbare effekt och färre systemiska biverkningar, vilket förbättrade behandlingsföljsamheten. Vid dynamisk mekanisk allodyni (DMA) var kapsaicin signifikant mer effektivt både i att minska smärtintensitet och storleken på det smärtande området. Kapsaicin verkar genom TRPV1-receptorer, vilket gör det mer målinriktat för DMA jämfört med pregabalin. Medan pregabalin ofta gav yrsel och trötthet, hade kapsaicin främst milda lokala biverkningar. Låga koncentrationer av kapsaicin (0,075 %) gav smärtreduktion, medan högre doser (1,25 %) inte visade någon signifikant ytterligare effekt. SR-pregabalin var lika effektivt som IR-pregabalin, men patienter i denna grupp använde mer tilläggsmedicin. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kapsaicin, särskilt i högkoncentrerade plåster, kan vara ett lämpligt behandlingsalternativ för patienter som inte tolererar pregabalin, särskilt vid DMA. Dock krävs fler långtidsstudier för att bedöma effekten över tid samt riskerna vid upprepad användning.